Brister i tillsynen av kärnkraftverk

En förvärrad hotbild vad gäller intrång och terrordåd har ökat kraven på säkerhetsarrangemangen kring svenska kärnkraftverk och därmed tillsynen av att det fungerar som det ska, enligt Annelie Jansson Westin, projektledare på Riksrevisionen.

Nya säkerhetskrav

Tillsynsarbetet har även komplicerats av att det handlar om åldrande kärnkraftverk, som byggdes för 30-40 år sedan, och nya tekniska säkerhetskrav som tillkommit efter kärnkraftskatastrofen i Fukushima, Japan, 2011.

TT: Hur orolig ska man vara för säkerheten i svenska kärnkraftverk?

Hon tycker att Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och regeringen delar ansvaret för att tillsynen inte fungerar som den ska.

Rätt kompetens

När Riksrevisionen har bett Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) att förklara varför de inte använder hela sitt anslag för tillsyn har SSM bland annat hänvisat till att det har varit svårt att rekrytera den specialistkompetens som behövs, enligt Annelie Jansson Westin.

SSM har till revisorerna även pekat på att osäkerheten kring kärnkraftverkens livslängd och tvära kast vad gäller investeringar från kärnkraftsoperatörerna har bidragit till att försvåra bedömningen av myndighetens resursbehov.

I sina rekommendationer skriver Riksrevisionen bland annat att regeringen bör se till att SSM faktiskt genomför den tillsyn av kärnkraften som har efterfrågats och som myndigheten har fått ekonomiskt utrymme att göra.

Dessutom vill revisorerna se att regeringen informerar riksdagen om hur de ökade anslagen till kärnkraftstillsynen som har gjorts faktiskt har använts och vad det har inneburit att anslaget inte utnyttjats fullt ut.

De skarpaste formuleringarna i rapporten gäller dock SSM, som konstateras inte utnyttja de ökade anslag man bett om och också fått.

"Myndigheten utför inte den tillsyn som det finns ekonomiskt utrymme för", skriver riksrevisor Ingvar Mattson i en kommentar.

TT