TT-Ekonomi

Chefekonom: Kraven i Nafta är oroväckande

TT-Ekonomi Artikeln publicerades

Mexikos eftergifter i den nya handelsöverenskommelsen med USA riskerar att ändra spelreglerna för handelspolitiken i världen och göra det dyrare för företag att verka i Nordamerika, enligt Stockholms handelskammare.(TT)

Höjda minimilöner för anställda i fordonsindustrin och krav om att 75 procent av insatsvarorna produceras lokalt är vad som hittills har framkommit av den nya överenskommelsen mellan USA och Mexiko.

Trots att Sverige och andra länder med fordonstunga industrier inom EU inte påverkas direkt av de tuffare villkoren kan de göra livet tuffare för företag som har produktion i de båda länderna. Det tror Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms Handelskammare som tar upp Volvos nya fabrik i Charleston, South Carolina som exempel.

– Regleringarna och byråkratin som behövs för att följa upp kraven om större andel lokalt producerade insatsvaror riskerar bli en våt filt för företagen, det blir dyrare och tar mer tid.

"Klåfingrigt"

Ett annat större orosmoln är enligt Hatzigeorgiou vad Donald Trumps förhandlingsteknik innebär för handelspolitiken på lång sikt. Enligt honom är utvecklingen där länder använder handelspolitiken för att indirekt reglera enskilda arbetsmarknader djupt problematisk. I fallet Mexiko riskerar kraven om höjda minimilöner att leda till kraftig höjd arbetslöshet.

– Att på ett så klåfingrigt sätt peta i ett lands arbetsmarknad riskerar att medföra svåra konsekvenser. Mycket av tillväxten i världen kommer från att länder som Mexiko och Kina lyckas hålla sina fabriker rullande.

Kanada är avgörande

Ännu finns dock ingen Nafta 2.0 och president Trump har en lång väg kvar innan frihandelsavtalet är formaliserat.

För att han ska ro i land ett nytt avtal krävs nämligen kongressens medgivande.

Och än så länge saknar presidenten esset i rockärmen, enligt Utrikespolitiska institutet.

– Jag är tveksam till att kongressen skulle rösta igenom något annat än ett trepartsavtal, att utesluta Kanada skulle medföra väldiga störningar i USA:s internationella handel på ett sätt som skulle skada ekonomin, säger forskningsledaren Jan Hallenberg.

Den analysen motsätter sig Hatzigeorgiou på Stockholms Handelskammare.

Enligt honom finns det goda chanser för Trump att vinna stöd i de egna leden för ett avtal utan Kanada med på banan.

– Skulle de gå emot honom riskerar bakslaget att spilla över på partiet inför mellanårsvalet i kongressen senare i höst.

Kort tidsfrist

Mexikos byte av statschef är ytterligare ett huvudbry för Trump som fruktar omförhandlingar om inte avtalet kommer på plats innan presidentens installation den 1 december. För det krävs ett godkännande av de amerikanska politikerna i Washington DC senast fredag.

– Den korta tidsfristen ger Kanada en stark förhandlingsposition, säger Hallenberg.

Andreas Hatzigeorgiou kallar det snarare högt spel från Trumpadministrationen sida.

– Kanada riskerar att stå tomhänta medan USA skriver ett bilateralt avtal med Mexiko. Det är en vågad men inte irrationell strategi.

I korten ligger krav om införandet av skiljedomstolar som skyddar Kanada från framtida strafftullar. Utöver det vill USA:s nordliga granne behålla höga importtullar på vissa jordbruksprodukter, vilket Trump tidigare bestämt protesterat mot.