Rekordfå tvister trots låga löneökningar

Totalt bedöms löneökningarna ha landat på 2,5-2,6 procent i fjol, marginellt högre än 2016 då lönerna i snitt steg med 2,4 procent, enligt Medlingsinstitutets statistik.

Mest ökar lönerna i kommunerna, runt 3,5 procent, drivet av lärarna och undersköterskorna som lyckats få ut mer i sina löneavtal plus politikernas tillskott till lärarna de senaste åren. Men i det privata näringslivet ligger den årliga takten de senaste två åren kring 2,2 procent, en trend som varit tydligt fallande under en längre tid.

Ligger lågt

För arbetare i näringslivet bedöms för närvarande löneökningstakten ligga så ovanligt lågt som 1,6 procent, enligt Medlingsinstitutets uppskattning.

Den låga löneökningstakten, även internationellt, förbryllar många experter. Svensk ekonomi är mitt inne i en brinnande högkonjunktur där massor av företag skriker efter arbetskraft. Lönsamheten är bättre än normalt och vinstandelen i förhållande till vad löntagarna får ut har ökat stadigt de senaste fem åren, visar siffror från statliga Konjunkturinstitutet.

Men om facken och löntagarna därmed plockar ut för låga löner i förhållande till vad företagen och ägarna har råd med, är Medlingsinstitutet (MI) försiktig med att kommentera. Det får parterna, fack och arbetsgivare, avgöra, enligt Valter Hultén, makroekonomisk analytiker på MI.

Få fart

Men skulle arbetslösheten falla något ytterligare så skulle det kunna få fart på löneökningarna, tror Valter Hultén.

Trots de låga påslagen i de tecknade löneavtalen var fjolårets stora avtalsrörelse ovanligt fredlig. Inte en enda arbetsdag gick förlorad till följd av strejk eller lockout fastän cirka 500 löneavtal omförhandlades.

Undantaget var den segdragna tvisten i Göteborgs hamn, men den handlar om annat än löner.

Men även om löneökningarna är historiskt låga så har utfallet i form av reallönepåslag, löneökningar minus inflation, också varit historiskt höga de senaste 20 åren.

TT