TT-Ekonomi

Vinstlyft väntas men räntelyft oroar

TT-Ekonomi ,

Kraftiga vinstlyft blir tema i rapportfloden, enligt experterna. Men räkna inte med börsrally för det. Utsikterna grumlas av snabbt stigande USA-räntor, handelskrig, skenande energipriser och tillväxtvalutor som kraschar.(TT)

Börsbolagens vinster väntas lyfta rejält i de rapporter för årets tredje kvartal som i veckan börjar skölja över marknaden. Men trots det skakar det rejält börser runt om i världen.

– Bolagen kommer att rapportera jättebra generellt, tror jag. De kommer att uttrycka det med bra orderingång och de tjänar väldigt mycket pengar. Men jag tror inte de kommer att bli belönade på börsen för det, säger Martin Guri, aktiestrateg på Kepler Cheuvreux.

– Finansmarknaden tittar ju ett halvår eller ett år framåt och då är man osäker, tillägger han.

Från Wall Street

Guri noterar som många bedömare hur oron för effekterna av snabbt stigande USA-räntor, en huvudförklaring till den gångna veckans börsoro, just nu sprider sig från Wall Street.

– Om avkastningskraven går i taket på grund av högre räntor i USA kommer det också att pressa Stockholmsbörsen, säger Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB.

I grunden handlar det om institutionella ägare och pensionsfonder som jagar avkastning och rensar ut riskfyllda placeringar som aktier ur portföljen om räntemarknaden börjar erbjuda högre avkastning.

IMF sänkte nyligen den globala tillväxtprognosen och den starka konjunkturen är enligt många indikatorer på väg nedåt. Men än så länge är efterfrågan stark. För de 50 största bolagen på Stockholmsbörsen ser det ut att bli vinstlyft på omkring 20 procent i tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare, enligt Peter Malmqvist, chef på Analysguiden.

"Väldigt bra"

Räknar man bort extremfallen - som Ericsson, H&M och några till - väntas vinsten sammanlagt för storbolagen lyfta med 13-14 procent, enligt Malmqvist.

– Det är också väldigt bra, säger han.

Malmqvist jämför med vinstökningar på 7-11 procent bland börsjättarna de senaste fem åren.

Vid sidan av en ännu stark global efterfrågan pekar Malmqvist på hur ett tioprocentigt lyft för dollarn och euron på ett år lyfter svenska bolagsvinster.

Liksom Martin Guri pekar han ut bolag med exponering mot den svenska bostadsmarknaden som en sektor med problem.

– Någon måste ta förlusten på sin balansräkning, säger Guri om hur den senaste tidens prisfall på nybyggda bostäder nu slår mot byggbolag, bostadsutvecklare och bostadsköpare.

Hamnat i kläm

Esbjörn Lundevall ser samtidigt en skiljelinje växa fram inom tillverkningsindustrin, mellan bolag som gynnas respektive missgynnas av de snabbt stigande energipriserna på världsmarknaden.

– Är du en stor konsument av energi eller plast och inte har möjlighet att skicka vidare kostnadsökningarna till kund kommer du att drabbas, säger han.

Ett exempel på ett bolag som hamnat i kläm i den ekvationen är pappersjätten Essity, som redan har vinstvarnat. Samtidigt får bolag som Alfa Laval, som delvis lever på stora investeringar i ny energiproduktion, draghjälp när högre energipriser gör fler satsningar lönsamma.

Handelskriget mellan USA och Kina oroar också.

– Företag med försäljning mot tung industri i Kina kommer säkert nämna att handelskriget börjar medföra kostnader, säger Lundevall, inför rapportsäsongen.

– Sedan har du naturligtvis alla valutor i tillväxtländer som har försvagats, i allt från Turkiet till Indonesien och Argentina. Det påverkar alla bolag med affärer där, tillägger han.