TT-Inrikes

Brandlän vill ha bättre katastrofberedskap

TT-Inrikes Artikeln publicerades

Samverkan mellan myndigheter, regional ledning och en utbyggd totalförsvarsplanering. Så lyder läxan till försvarsministern när länsstyrelserna presenterar en första analys av insatserna under sommarens skogsbränder.(TT)

Länsstyrelsen i Stockholm har gjort en första analys av arbetet med att släcka sommarens stora skogsbränder. Särskilt noggrant har man studerat insatsen i Ljusdals kommun. Där tog Gävleborgs länsstyrelse ansvar för 250 svenska brandmän med en ledningsstab på 85 personer som samarbetade med 290 utländska kolleger, 200 soldater och fler än 100 frivilliga för att bekämpa bränderna kring Kårböle.

"Fungerat bättre"

På torsdagen hölls en dragning för försvarsminister Peter Hultqvist (S).

– Mitt intryck är att det har fungerat bättre med samordning mellan olika räddningstjänster i landet nu än i samband med branden i Västmanland 2014. Det har funnits en tydligare förberedelse vad gäller att bidra med resurser av både brandmän och materiel, säger Hultqvist.

Han säger vidare att såväl samarbetet mellan olika myndigheter som koordinering mellan försvarsmakten och räddningstjänsterna var bättre än 2014.

– Det har också funnits en tydlighet och en offensiv i att ta hjälp från andra länder inom EU så det finns många positiva faktorer där.

Däremot efterfrågas en mer utvecklad planering inom totalförsvaret för att stärka beredskapen inför kriser. Här medger Peter Hultqvist att regeringen inte har nått hela vägen.

Behövs mycket mer

– Nej, det är någonting som håller på att utvecklas. Vi har börjat jobba med det under de här fyra åren och vi har avsatt 1,3 miljarder kronor för det ändamålet, att bygga ett totalförsvar. Det är ett första steg, men det behövs göras betydligt mycket mer, säger han.

När bränderna härjade som värst höjdes starka röster som krävde att Sverige rustas med flygplan som kan användas för att vattenbomba bränder. Något krav på sådana flygplan finns enligt Hultqvist inte.

– Det här med vattenbombare var väldigt tydligt att vi bör lösa internationellt på EU-nivå. Det kräver en avancerad flygning och en avancerad flygteknik som kräver att piloterna kontinuerligt arbetar med den här typen av frågor för att upprätthålla den kompetens som behövs. Samtidigt är det väldigt stora investeringar så det man sa till mig var att det här bör ske på EU-nivå, säger han.