TT-Inrikes

Expert: Viktigt hitta tillbaka till vardagen

TT-Inrikes Artikeln publicerades

Forskning visar att lång tid i fångenskap är en riskfaktor för varaktiga psykiska problem. Men det går att hitta tillbaka till vardagen, säger psykologen Gerry Larsson.(TT)

– Det vi har sett i tidigare fall är att det är betydelsefullt att försöka hitta in i en svensk vardag så fort det går, säger professor Gerry Larsson vid Försvarshögskolan till TT.

Han berättar att det finns tre olika faktorer som påverkar hur livet efter frigivningen kommer att se ut.

– Det första är hur fysiskt och psykiskt stark var man innan. Det finns rätt mycket belägg för att de som var starkare innan ofta återhämtar sig fortare och i mindre utsträckning drabbas av livslångt psykiskt lidande.

Vanligt att pendla

Den andra faktorn är hur tiden i fångenskap var, fysiskt och psykiskt. Var den vidrig eller uthärdlig? Hade gisslan någon form av kontroll över vardagen eller var varje dags utgång oviss?

Den tredje faktorn är hur det ser ut efter hemkomsten, vilket nätverk man och hur hälsotillståndet ser ut, berättar Gerry Larsson. Många pendlar mellan att undvika att tala om det, och stunder när tankar och känslor bara kommer över dem.

– Sådan pendling mellan de här två polerna är helt normalt. Det är oftast personer som håller det helt ifrån sig eller bara lever med det hela tiden, som får mest bekymmer.

Det gäller att hitta tillbaka till vardagen, med dess glädjeämnen och bekymmer.

Kan behöva hjälp

– Lång tid i fångenskap är en riskfaktor för varaktiga psykiska besvär, framför allt depression. Märker man att man börjar tappa geisten och inte ser några glädjeämnen, då är det önskvärt att man kan få professionell hjälp, säger Gerry Larsson.

Han påpekar att inte alla behöver professionell hjälp.

– Med egna krafter och nära och kära brukar de flesta kunna hantera det någorlunda. Men man ska vara beredd på att det kan ta tid. De som har svårast är de som stänger in i sig i en bubbla och stänger ute omvärlden.

De bästa forskningsstudierna på hur vi påverkas av fångenskap gjordes i slutet av 1990-talet då en stor grupp människor som hamnade i sovjetiska fångläger efter andra världskrigets slut spårades upp och intervjuades.

– Då såg man att cirka 50 procent fortfarande efter 50 år fick hjälp med depressionsproblem, berättar Gerry Larsson.