Konspirationsteorier vanliga i klassrummet

Hon pekar på vikten av att arbeta förebyggande för att stärka ungdomars förmåga till källkritik vilket gör dem motståndskraftiga mot konspirationsteorier.

Vem är avsändaren?

En viktig del av skolans arbete mot konspirationsteorier handlar enligt Dal även om att avslöja manipulerade bilder eller filmklipp.

Journalisten Erik Sidenbladh i har i samarbete med stiftelsen Expo och Lärarnas Riksförbund skrivit boken "Med myter som vapen" som kan användas som en handledning för lärare.

Han vill se mer undervisning i källkritik i samtliga ämnen för att ge elever större motståndskraft mot konspirationsteorier.

Ingen konfrontation

För lärare som står inför fullbordat faktum, med elever i klassrummet som redan tror på konspirationsteorier, är det viktigt att inte gå i direkt konfrontation. Att säga "du har fel" får enligt Sidenbladh oftast motsatt effekt och stärker elevens tanke om att läraren är en representant för den onda makten som inte vill att sanningen ska komma fram.

Enligt Sten Hagberg, ordförande i Lärarnas Riksförbunds forum för humaniora och samhällsvetenskap, kräver eleverna som är svåra att nå enskilda samtal.

Fokusera på sanningen

För läraren finns flera fallgropar. När diskussionen om konspirationsteorier tas upp i klassrummet innebär det samtidigt att fler elever blir medvetna om dem. Och förutom att de ofta är både spännande och ger enkla svar på svåra frågor, innehåller de ofta ett visst mått av sanning. Ett exempel är tanken om att en grupp människor, Illuminati, styr världen. Orden Illuminati har funnits, den grundades i Bayern 1776 och förbjöds och upplöstes nio år senare.

Både han och Hagberg är överens om att alla elever behöver stöd från en lärare när de söker efter kunskap på internet.

TT