Hanna Hellquist jagar lyckan

Går det att träna sig på att bli lycklig? Det är en av frågorna i "Jakten på lyckan" som får premiär den 18 januari. För att få svar på det har Hanna Hellquist simmat med delfiner, gått på kramkurs, dansat sig (halvt) medvetslös och skrattat på kommando.

- Jag tror inte vi är olyckligare nu än tidigare. Men vi är nog mer bortskämda, vi är lite giriga och vill ha det ännu bättre. Hade man kämpat för att överleva varje dag hade det inte funnits skratterapi, säger hon.

Lyckohets
Hanna Hellquist har gjort sig känd som hudlöst självutlämnande skribent och humoristiskt rättfram programledare i P3:s "Morgonpasset". Steget till tv hade hon kanske aldrig tagit om inte programidén verkat så lockande. Som så många har hon reagerat över vår tids lyckohets, över att alla andra alltid verkar leva så perfekta liv, medan ens eget mest känns som skit.

- Jag får min bild av lycka från alla de här jävla bloggarna som jag inte kan låta bli att läsa. Där är alla nygifta, det är hus på landet, vänta sitt första barn, gå på loppis, ha fina kläder, laga goda middagar, kolla på "På spåret" ihop och äta löjromstoast, säger hon med en djup suck.

Motvikt
"Jakten på lyckan" fungerar lite grand som en mental motvikt, en påminnelse om att det finns få, om ens några, genvägar till lyckan. I serien testar hon inte bara olika självhjälpsmetoder utan möter också kända och okända människor som på olika sätt förändrat sina liv till det bättre. Någon har funnit glädjen i religionen, medan andra blivit lyckliga på mer krasst materiella sätt.

- Men det handlar inte om att förlöjliga folk. Det går inte att förlöjliga heller, för de här människorna har det ju funkat. Om de nu säger att de har blivit glada så får jag tro på det.

Som grädde på moset ska Hanna Hellquist försöka göra den lilla kommunen Gnesta till en lyckligare plats på jorden. En grupp Gnestabor får testa ett antal enkla psykologiska övningar som förhoppningsvis ska göra dem mer nöjda med tillvaron

Hur lycklig är hon själv just nu? Inte särskilt - i alla fall inte på det klichémässiga sätt som en blivande tv-stjärna förväntas vara.

- Jag tänker att det här kanske var lite onödigt, jag kanske skulle ha hållit mig till radio. Det är inte jätteviktigt för mig att jobba på tv, framför allt inte nu när jag har blivit tjock, säger hon missmodigt.