Nicaragua på randen till inbördeskrig

Det startade i april som protester mot regeringens pensionsreform. Människor, främst unga och studenter, gick ut på gatorna för att visa sitt missnöje med den redan starkt ifrågasatta presidenten Daniel Ortega. När Ortega drog tillbaka sitt förslag hade protesterna och regeringens våldsamma behandling av demonstranterna redan utvecklats till en konflikt.

Krypskyttar och paramilitär

Hennes kontakter i huvudstaden Managua och andra stora städer vittnar om krypskyttar längs gatorna. Under juli har flera våldsamma sammandrabbningar rapporterats och fler väntas, då torsdagen markerar årsdagen av revolutionen 1979. Människor uppmanas att hålla sig inne och universiteten håller stängt sedan två månader tillbaka.

Centrala i den växande konflikten är de paramilitära grupper som är lierade med regeringspartiet. De tros samarbeta med polisen och blir alltmer organiserade.

Härsklysten ledare

Stödet till president Ortega och hans fru, som är vicepresident, minskar nu snabbt i takt med det upptrappade våldet, den minskande yttrandefriheten och presidentparets alltmer auktoritära stil.

Ortega, som själv var en av revolutionshjältarna som befriade Nicaragua från diktatur, har bland annat gjort om grundlagen så att han kan stanna på presidentposten.

Demonstrationerna kräver Ortegas avgång, men Fredrik Uggla, professor i latinamerikastudier vid Stockholms universitet, tror inte att presidenten är villig att ge upp makten utan snarare att regimen kommer att försöka hålla ut.

Lämnar landet

De som har möjlighet lämnar Nicaragua av rädsla för det dödliga våldet, säger Eva Zetterberg och varnar för ett inbördeskrig. Även omvärlden reagerar nu. FN-chefen António Guterres gick i måndags ut och kritiserade regeringen i Managua i skarpa ordalag.

TT