Barn idrottar för att det är kul - inte för att vinna

Kerstin Labbé Ordförande Rädda Barnen i Skåne           Jane Andersson Ordförande i Skåneidrotten ,
Foto:

Artikeln publicerades 27 maj 2015.

Nästan nio av tio barn i Sverige är någon gång under sin uppväxt med i en idrottsförening och allra vanligast är att man spelar i ett lag. Idrottsverksamhet för barn och unga ska utgå från barnets eget perspektiv och det är leken, gemenskapen och den långsiktiga utvecklingen som ska komma först, inte resultatet. Det står lika tydligt i Barnkonventionen som i idrottsrörelsens eget idéprogram Idrotten vill! 

För att förstå och uppmärksamma hur barn själva, men också idrottsledare för barn och ungdomslag upplever och resonerar kring just toppning, har Rädda Barnen nyligen genomfört två sifo-undersökningar. I den ena intervjuades barn mellan 10 och 15 år om deras erfarenheter och attityder till toppning och vad som är viktigt för dem när de idrottar. I den andra undersökningen gav idrottsledare för lagidrott sin syn på liknande frågor.

I resultatet är barnens budskap tydligt – man idrottar för att det är kul. Hela 85 procent av barnen säger att det är viktigt att ha roligt, medan bara 3 procent menar att det är viktigt att vinna.

På frågan ”tycker du att det är okej att toppa lag”, svarar 12 procent av barnen i åldersspannet 10-12 år ”ja”. För ungdomar mellan 13-15 år väljer 16 procent svarsalternativet ”ja”.

En tolvårig flicka som deltagit i undersökningen uttryckte att ”det kändes som om jag sänktes ner och kände mig inte lika bra som alla andra” när laget toppades och hon fick spela mindre än sina lagkamrater.

I den andra undersökningen säger 40 procent av ledarna att barnen förstår och accepterar det när laget toppas och att lika många menar att toppningen gör laget bättre på sikt. Det är tydligt att det finns en skillnad mellan vad barnen tycker och vad ledare tror att barnen tycker. Det är tydligt att ledare för barn och ungdomslag i högre utsträckning måste lyssna på vad barnen själva tycker.

Undersökningen visar också att ledare toppar mindre om föreningen har en policy eller handlingsplan för hur man ska agera under träningar och matcher. Skåneidrotten och Rädda Barnen kan på ett konkret sätt hjälpa föreningen att se till att ingen ska känna sig kränkt eller utanför. Att våga prata om hur det ser ut i den egna föreningen är att ta ansvar för att alla barn ska få känna glädje och gemenskap inom idrotten.

Om vi i Sverige vill ha en idrottsrörelse som gör Sverige starkare är det hög tid att börja lyssna på barnen och att sätta långsiktig utveckling före kortsiktiga framgångar för att få så många utövare som möjligt att vilja idrotta så länge som möjligt i så bra verksamhet som möjligt.