Tyck till!

LCHF orsakar cancer och hjärt- och kärlsjukdomar

Tyck till! Artikeln publicerades
Foto:

KOSTVANOR. För att bekämpa LCHF-diethysterin och förbättra matvanorna bör riksdagen ta initiativ till en utredning om hur matkonsumtionen kan påverkas med ekonomiska styrmedel. Vetenskapliga fakta är att dieten skadar hälsan.

Kroniska starkt kostrelaterade folksjukdomar har under de senaste årtiondena ökat på ett nästan exponentiellt sätt, samtidigt som människors livsmedelsvanor radikalt förändrats. I Sverige förorsakas cirka 40 procent av dödsfallen av hjärt- och kärlsjukdomar och cirka 25 procent av cancer. Två av tre personer dör alltså i folksjukdomar som är starkt förknippade med ett alltför högt intag av animalier.

Under de senaste femtio åren har köttkonsumtionen per person ökat med 70 procent och intaget av ost, ofta förekommande i snabbmaträtter, har ökat rejält de senaste trettio åren. Ännu kraftigare är ökningen av konsumtionen av mjölkpulver, som används i bageriprodukter, choklad och glass, men också i kliniska näringslösningar och i näringstillskott. Speciellt ohälsosam är animalisk mat som innehåller mycket fett, upphettats till höga temperaturer som mjölkpulver, grillats eller stekts, eller industriellt bearbetats som korv och bacon.

Personer som äter mycket rött och processat kött dör tidigare än personer som äter små mängder av sådant kött.

Enligt Världscancerfonden kan en tredjedel av västvärldens cancerfall förebyggas med en hälsoinriktad livsstil. Fonden har uppgraderat varningen för rött kött till högsta nivån och avråder från alla processade charkvaror, som till exempel korv. Världscancerfonden rekommenderar alla länder att arbeta för en snittkonsumtion på 300 gram rött kött per vecka och person.

 Mot denna bakgrund är det obegripligt att cirka 75 procent av jordens samlade jordbrukssubventioner går till att stödja animalieproduktion. Politiker tycks med ena handen bidra till en ökad konsumtion för att med den andra betala för de negativa konsekvenserna i form av ökade sjukvårdskostnader. Det är hög tid att jordbrukspolitiken reformeras så att jordbruket och den industriella produktionen av livsmedel förändras. I väntan på det bör skatt införas på livsmedel som är hälsovådliga i för stora mängder, speciellt animaliskt fett, köttprodukter och socker.

Det finns, enligt rapporten Kalorier kostar som släpptes i våras av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, goda ekonomiska skäl för att införa en fettskatt. I Sverige riskerar den offentliga sektorns vård- och socialförsäkringskostnader att öka kraftigt fram till 2020, bland annat på grund av ökad fetma, som är starkt associerad med hög konsumtion av bland annat fett. Kostnaderna för övervikt och dess behandling riskerar att skena i väg med 25 miljarder kronor per år. Statens folkhälsoinstitut påpekar i rapporten Matvanor och livsmedel vikten av en låg konsumtion av mättat fett och att det är angeläget att ordentligt utreda hur matkonsumtionen i Sverige kan påverkas med ekonomiska styrmedel.

För att bekämpa LCHF och förbättra matvanorna bör Sveriges riksdag snarast ta initiativ till en utredning om hur sådana styrmedel bäst utformas. Folketinget i Danmark har infört en skatt på livsmedel som innehåller mer än 2,3 procent mättat fett. Kan Danmark, med sin gigantiska djurindustri, införa ekonomiska styrmedel, så borde Sverige också kunna göra det.

Stig Bengmark

professor emeritus, Medicinska fakulteten, Lunds Universitet

Jonas Paulsson, initiativtagare till Köttfri måndag i Sverige

 

 

KÄLLOR

Dödsorsaker 2010

”Den vanligaste dödsorsaken är hjärt- och kärlsjukdomar som var underliggande dödsorsak för 41 procent av kvinnorna och för 39 procent av männen. För hjärt- och kärlsjukdomar har kvinnornas dödstal sjunkit kontinuerligt under perioden 1987–2010, från 128 av 100 000 kvinnor i åldrarna 15–74 under 1987 till 55 under 2010. Dock verkar den nedåtgående trenden ha avstannat för kvinnorna. För männen har motsvarande dödstal sjunkit från 352 till 126 per 100 000 män.  Tumörer utgör den näst vanligaste dödsorsaken och svarar för 22 procent av dödsfallen bland kvinnorna och för 26 procent bland männen.”

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18394/2011-7-6.pdf

 

Vår tids kost bakom inflammation och sjukdomsutveckling

”Ett flertal kroniska sjukdomar har under de senaste 150 åren ökat på ett nästan exponentiellt sätt. Under samma period har också våra livsmedelsvanor starkt förändrats. En klar relation mellan medelintaget av mättat fett i ett land och dödligheten i samma land i bröstcancer kunde tidigt påvisas (Figur 2) . Senare har liknande kurvor tillkommit för en lång rad kroniska sjukdomar, som hjärt–kärlsjukdomar, diabetes och olika typer av cancer. Eftersom omkring tre fjärdedelar av intaget av mättat fett kommer från kon blir i princip kurvorna likadana om man relaterar sjukligheten till intaget av mejeriprodukter.”

http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=8397

 

Amerikanska forskare har analyserat sambandet mellan matvanor och mortalitet i National Institutes of Health-AARP Diet and Health Study

”Den femtedel män respektive kvinnor som angivit högst intag av rött kött hade 31 respektive 36 procent högre risk att dö under uppföljningstiden jämfört med den femtedel som angivit lägst konsumtion. ”

http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/hjarta-karl/atande-av-rott-kott-kopplas-till-okad-risk-for-fortidig-dod/  http://archinte.ama-assn.org/cgi/content/full/169/6/562

 

Världscancerfondens kostråd

http://www.wcrf.org/cancer_research/expert_report/recommendations.php

 

Rapport från Statens folkhälsoinstitut som kanske öppnar upp för en fettskatt

”I den allmänna debatten förs återkommande diskussioner om att förändra skattesatserna på matområdet i hälsofrämjande riktning. Därför är det angeläget att ordentligt utreda hur man kan påverka matkonsumtionen i Sverige med ekonomiska styrmedel, och hur detta i så fall skulle påverka befolkningens hälsa.”

http://www.fhi.se/PageFiles/12794/Matvanor-o-livsmedel-Kunskapsunderlag-for-Folkhalsopolitisk-rapport-2010.pdf

 

Rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi vill ha fettskatt i Sverige

”För att stoppa skenande kostnader för svenskarnas övervikt bör en "fettskatt" införas, anser författarna till en ny rapport. Om knappt tio år kan kostnaderna för övervikten handla om uppemot 25 miljarder per år.”

http://www.svd.se/naringsliv/rapport-kraver-fettskatt_6122161.svd

Rapporten finns här:  http://www.eso.expertgrupp.se/Uploads/Documents/ESO_2011_3_till_webben.pdf

 

Jordbruksverkets statistik om svensk köttkonsumtion

http://www.sjv.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Livsmedel/2009:2/20092_amk_ihopb_tabeller17.htm

Köttkonsumtion per person och år 1960: 50,8 kg

Köttkonsumtion per person och år 1990: 60,1 kg

Köttkonsumtion per person och år 2006: 85,6 kg

 

Statistiken för köttkonsumtionen 2010

” Statistiken för köttkonsumtionen 2010 är visserligen ännu inte helt klar, men enligt en ny rapport från Jordbruksverket ser 2010 ut att bli ett rekordår för den svenska köttkonsumtionen. När det gäller kyckling beräknas konsumtionen ha ökat med hela fem procent, samtidigt som nöt- och fläskkött båda har ökat med dryga tre procent.”

http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.378357/kottkonsumtionen-okar

 

Skatten är satt till 16 danska kronor per kilo mättat fett i livsmedel.

Livsmedel som innehåller 2,3 procent eller mindre mättat fett är befriade från skatt. Mest mättat fett finns i animaliska produkter som fet mjölk och fil, smör och matfettsbandningar baserade på smör, ost, fett, kött och charkprodukter som korv och bacon, grädde, glass och bakverk.

http://www.skat.dk/SKAT.aspx?oId=1942614&vId=0

 

Lagen om avgifter av mättat fett i vissa livsmedel

1) Kött, med förbehåll för bilaga 1

2) Mejeriprodukter 0401 - 0406:e

3) Animaliskt fett enligt 1501-1504 och 1516, vilket är utsmälta eller på annat sätt extraherade.

4) Matoljor och fetter i 1507-1516.

5) Margarin och andra livsmedel i 1517:e

6) Bredbara blandningsprodukter i 2106

7) Andra livsmedel efter en övergripande bedömning av deras beskaffenhet och användning, och hur de marknadsförs, kan betraktas som substitut för eller imitationer av de produkter som nämns i punkterna 1-6.

Lagen om fettskatt: https://www.retsinformation.dk/Forms/R0710.aspx?id=136314#B1&newwindow=true

Varugrupper: http://taric.tullverket.se/taric/bin/tagSokNr.cgi?n=1513110000&d=20111116&lang=SV&valuta=SEK&visa=normal&indents=1&minus=J#go