Naturligt med löneskillnader
Om vi ser objektivt på frågan och inte bryr oss om vad som är en politiskt korrekt åsikt, så beror löneskillnader mellan olika individer (både män och kvinnor) på att konsumenterna sätter ett värde på individens produktionsresultat.
I slutändan är det alltid konsumenterna som bestämmer: A) Hur högt priset på en produkt ska vara, och B) vilken kvantitet som ska produceras. När konsumenterna handlar i en butik sker en förhandling med producenterna om priserna. Detta sker genom att konsumenten antingen väljer att köpa en produkt till det satta priset eller väljer att inte köpa en produkt till det satta priset.
Det som sker är att konsumenterna värderar alla typer av konsumentprodukter i förhållande till varandra. Om exempelvis konsumenterna ökar sin efterfrågan på tomater så stiger priset på tomater och om konsumenterna minskar sin efterfrågan på potatis så sjunker priset på potatis.
Producenterna av tomater får nu högre intäkter och detta ger tomatproducenterna möjligheten att öka efterfrågan av arbetskraft. Om full sysselsättning råder i ekonomin, så måste tomatproducenterna bjuda upp priset på arbetskraften (lönerna) för att kunna få tag på mer arbetskraft.
För potatisodlarna sjunker däremot intäkterna och potatisodlarna måste därmed minska sin efterfrågan av arbetskraft. Detta leder till att lönerna inom potatisbranschen blir jämförelsevis lägre än i tomatbranschen. Det är således konsumenterna som indirekt sätter lönerna inom de tusentals branscher vi har idag. Inom den offentliga sektorn ersätts konsumenterna av politikerna och försäljningsintäkterna ersätts med skatteintäkterna.
Detta är en objektiv beskrivning av hur lönerna sätts mellan olika branscher. Löneskillnader mellan företag inom samma bransch beror däremot på företagets produktivitet. Om full sysselsättning råder i ekonomin, så kan företag som producerar till en lägre kostnad per enhet jämfört med andra företag i samma bransch, endast få tag på mer arbetskraft om de bjuder upp priset på arbetskraften.
Löneskillnader för individer som arbetar med samma arbetsuppgift inom samma företag, beror på individens produktivitet. Om en individ jämfört med en annan individ producerar dubbelt så mycket, blir lönen dubbelt så hög jämfört med den andra individen. Om företagen konkurrerar om arbetskraften, så kommer dessa att bjuda upp priset på den arbetskraft som är produktiv och bjuda ner priset på den arbetskraft som är mindre produktiv (annars uppstår arbetslöshet).
Det var detta som hände inom jordbruket i början av 1900-talet. Drängarna tjänade 200 kronor om året medan pigorna tjänade 100 kronor om året. Men drängarna producerade rent fysiskt dubbelt så mycket som pigorna. Men idag är arbeten mindre fysiskt krävande och fler kvinnor än män skaffar sig högskoleutbildning. Därför kan det i framtiden bli så att kvinnor kommer att tjäna mer än män.
