Om Marsvinsholms skulpturpark

Bo Johnson, ordförande Lars Carmén, tidigare ordförande ,
Foto:Albin Brönmark

Tidigare ledamoten i styrelsen för Marsvinsholms skulpturpark, PO Nilsson, framförde i Ystads Allehanda 6 mars en del synpunkter kring Marsvinsholms skulpturpark. Eftersom det ser ut som att han levt i en annan värld än vår ser vi det som nödvändigt att ge en faktisk verklighetsbeskrivning.

Offentlig kultur kan till stor del leva på skattepengar men driver man ett galleri, en skulpturpark eller liknande måste man visa/sälja sådant som publiken efterfrågar. Att det är så vet förmodligen också den före detta galleristen PO Nilsson. Att utveckla en park med smal konst som attraherar en mycket liten publik kräver alltså en extern finansiering.

Vår kontakt med Malmö konsthögskola togs efter ett inspirerande möte med galleristen Stefan Andersson som utvecklat och driver Umedalens Skulpturpark. För att få en enda kontaktväg med konsthögskolan uppdrogs åt ett konstnärligt råd bestående av bland annat PO Nilsson att sköta alla kontakter. Under hela processen fick vi i styrelsen information om att allt var under kontroll. Att ta ansvar för hela det praktiska arbetet med att utveckla och avveckla utställningen kom ändå tyvärr helt att falla på ordföranden Lars Carmén.

Ett huvudsyfte med vår verksamhet har hela tiden varit att erbjuda utställningar av god kvalitet där även besökare som är ovana att ”konsumera” konst hittar skulpturer som ger positiva aha-upplevelser. Samtidigt har vi arbetat för att utveckla den mer konstnärligt ”spetsiga” sidan. Vi är övertygade om att det går att visa både spets och bredd. Vi tycker att vi har ett folkbildningsuppdrag. Det var alltså denna inriktning som styrelsen, inklusive PO Nilsson, tog ansvar att arbeta för. Alltså både spets och bredd.

PO Nilsson hävdar att ”ägarfamiljen skulle vara med och bestämma” vilket vi inte skulle kunna acceptera. Det är helt rätt, det skulle vi inte kunna göra. Gården ifrågasatte fortsatt samarbete vilket konsthögskolan omgående fick information om. Veckan efter var vi dock överens med gården om gemensam fortsättning och vi kunde börja planeringen av nästa sommars utställning. Rådet fick i uppdrag att meddela detta till konsthögskolan, vilket inte skedde förrän långt in i november och efter två styrelsebeslut. Konsthögskolan levde alltså under hela hösten i tron att samarbetet upphört och möjligheterna att diskutera en fortsättning var därmed borta.

Inte vid något tillfälle under de år vi bedrivit utställningarna har ägarfamiljen haft några krav på innehåll eller utformning. Frågor av praktisk karaktär har vi löst utan några som helst problem. Tvärtom har gården ställt upp med praktiska saker på ett storartat sätt. Vi har alltid varit angelägna att få, och tacksamt tagit emot, reaktioner från våra besökare, så även självklart från ägarfamiljen.

PO Nilsson hävdar i artikeln i YA att ”vi var på rätt väg” Den kulturella spetsen nådde vi men vi skulle aldrig överleva ett år till med enbart den spetsen. Trots att vi i år fått ett generöst stöd från kulturnämnden på 50 000 kr är vi ändå beroende av minst 3000 betalande besökare. Förra sommaren hade vi 1700 betalande besökare av vilka de flesta saknade den ”vanliga” breda utställningen. Den som skulle göra att de återvänder kommande år. Vi har under alla år mött en publik från hela landet som återvänder år efter år. Tidigare år har vi i princip bara haft nöjda besökare varav många uppgett att de gjort nya upplevelser i utställningen. Det konstnärliga rådet ville inte släppa tanken om att vi i fortsättningen skulle visa enbart Konsthögskolans verk. Tyvärr kan vi inte leva på två bra recensioner även om vi värderar dem mycket högt.

Diskussionerna i styrelsen om framtiden blev helt låsta så den tog sitt ansvar för fortsättningen genom att hela styrelsen ställde sina platser till förfogande och en ny styrelse valdes vid extra årsmöte den 3:e december. På valberedningens förslag valdes en ny styrelse där två från den gamla ingår, bland annat Bo Johnson som valdes som ordförande.

Nu planerar vi en intressant sommar bland annat i samarbete med Skulptörförbundet och vi har kommit överens med Konsthögskolan om att till hösten ta förnyad kontakt för att se om vi kan hitta en fungerande samverkan i framtiden. Klas Sundkvist, en av initiativtagarna till skulpturparken, har nu återkommit som konstnärlig ledare.

Marsvinsholm går en spännande framtid till mötes i och med att samarbetet mellan gården, teatern, skulpturparken och restaurangen fördjupas ytterligare. Vi är på väg att skapa ett kulturellt centrum väster om Ystad!