Vill KD gå till val på lögner?
KD är ett parti som ofta argumenterar utifrån ett kristet etiskt och moraliskt perspektiv. Man skulle tro att det är otänkbart för en riksdagsledamot för ett sådant parti att medvetet ljuga om andra företrädare och bryta mot ett av de mest basala kristna budorden. Tuve Skånbergs (KD) osakliga debattinlägg i Ystads Allehanda i torsdags lämnar därför en dålig smak i munnen.
Skånberg anklagar Vänsterpartiet i allmänhet och Christina Höj Larsen i synnerhet för att inte ta avstånd till politiskt våld. Det är en ohederlig anklagelse. I riksdagens aktuella debatt om politiskt våld var Christina glasklar i sitt budskap från Vänsterpartiet: ”ngen –utan undantag –ska utsättas för våld på grund av sina åsikter eller sitt samhällsengagemang. Det är viktigt för vårt samhälle att vi har en demokrati där de politiska skiljelinjerna debatteras rakt och tydligt. Vi kan vara oense om politiska mål och vägen dit, men vi lämnar inte den demokratiska spelplanen för att använda våld. Och även om debatterna kan vara hårda och tonen skarp ska vi bemöta varandra med saklighet och respekt.”
Även om företrädare från KD är frustrerade över dåliga opinionssiffror förväntar vi att partiet tar ansvar för en schysst valrörelse och en bred antirasism.
Vänsterpartiet är en del av den breda rörelse som arbetar för att skapa ett samhälle fritt från rasism. Tillsammans vill vi skapa ett samhälle som rymmer oss alla, oavsett om vi är födda i Karlstad eller Kabul. Vi kommer från olika politiska partier, fackföreningsrörelsen, olika trossamfund och musik- och idrottsrörelsen. Och vi är många flera som tror på gemenskap och solidaritet än de som tror på rasism och splittring.
När Skånberg likställer V:s politiska metoder med SD:s låter han påskina att SD är ett parti som alla andra. Ur ett högerextremt perspektiv är jämförelsen välkommen och SD applåderar säkert. Men ur ett antirasistiskt perspektiv är jämförelsen farlig: Den splittrar en politisk enighet om att inte legitimera SD.
Låt oss tala klarspråk: Inget annat parti i Sveriges riksdag har rasism som politisk motor.
Sverigedemokraterna behöver näthat och avhumaniserande retorik för att mobilisera kring sin påstådda konflikt mellan ”venskar”och ”cke-svenskar” Det är därför de stödjer Avpixlat, och det är därför de brottas med skandaler på löpande band.
Vi hoppas att Göran Hägglund tar ansvar för sin partikamrat och påminner honom om nioende budordet: Du ska inte vittna falskt mot din nästa. Låt oss istället för falska motsättningar mobilisera brett över hela den politiska skalan för att skapa ett samhälle fritt från rasism. I det arbetet behöver kristdemokrater och vänsterpartister stå sida vid sida.
