Felaktiga fakta om åldersblandade klasser

Läsartext: Charlotte Rydell
Större eller mindre text Publicerad 26 april 2011 10.19 0 Skriv en kommentar
Tyck till!.
Forskningen om åldersblandade klasser är okritiskt framlagd, samtidigt som bybornas röst ignoreras.

Det förekommer myter i debatten om nedläggningshotade skolor. En sådan myt är att pedagogiken i små skolor är sämre än i stora skolor.

I Ystads Allehanda 21 april kan vi läsa att majoritetens beslut om att splittra upp förskola, lågstadium och mellanstadium på 5 av våra 6 byskolor bygger på aktuell forskning som visar att de flesta elever fungerar bättre i åldershomogena klasser. Kommunalråd Anders Jonsson (M) påstår också i ett svar på min artikel Demokratin är på deken i Simrishamn, den 22 april, att det inte är lämpligt med åldersblandade klasser.

Detta är okritiskt framlagda fakta och en myt! Den forskning som lagts fram när det gäller åldersblandade klasser är inte alls så entydig som majoriteten låter påskina. I själva verket så finns det många belägg från forskningshåll som visar på stora fördelar när det gäller åldersblandade klasser. Och att det till stor del handlar om i vilken kontext undervisningen utspelar sig.

Majoriteten anser att det är bättre med åldershomogena klasser eftersom kvaliteten på undervisningen och resultaten i grundskolan försämrats de senaste åren. I Ystads Allehanda den 21 april kan vi läsa:
– Jag har förstått vilka negativa konsekvenser det är med åldersintegrering. Elever byter klasskamrater varje år och det finns inte extra resurser till de elever som behöver. De svaga barnen får inte den hjälp de behöver, säger Gunilla Aastrup Persson (ÖP).

De som vill ha ett konkret bevis på att åldersblandade klasser fungerar utmärkt kan ju komma ut till Skillinge skola och prata med lärare föräldrar och barn. Föräldraföreningen anser att lärarna verkligen är kompetenta och att skolan i Skillinge fungerar utmärkt. Även resultat och måluppfyllelse visar på mycket goda resultat, Skillinge skola har åldersblandade klasser och uppvisar kommunens bästa resultat!

I Karlberg-Granlunds doktorsavhandling Att förstå det stora i det lilla, byskolan som pedagogik, kultur och struktur (2009), kan vi läsa att det förekommer myter i debatten om nedläggningshotade skolor. En sådan myt är att pedagogiken i små skolor är sämre än i stora skolor. Hon har i sin forskning sett att när vi värderar skolans olikhet handlar det om
värderingar angående vad som anses värdefullt och viktigt i ett skolsammanhang. Den lilla byskolan med åldersblandade klasser kan anses vara en specifik skolform med särskilda pedagogiska, sociala och kulturella betingelser.

Karlberg-Granbergs forskning stämmer väl överens med föräldraföreningarna, byalagen och enskilda föräldrars erfarenheter när det gäller byskolorna i vår kommun. Erfarenheter som de på alla sätt har lyft fram och belyst för oss politiker i Simrishamn. Men i och med majoritetens beslut på BUN-mötet nu före påsk, läggs antagligen våra unika byskolor i sin nuvarande form i graven. Om inte ett under sker och majoriteten omvänder sig till kommunstyrelsens och fullmäktiges möte där det slutgiltiga beslutet kommer att fattas.

Kanske kan dessa ord återgivna av en mamma till 3 barn i Skillinge skola få även majoriteten att tänka om:

– Mamma jag förstår inte riktigt vad är det som ska hända? Ska jag åka buss till Borrby?
– Ja, alla barn ska åka buss. Ni i 4-5-6 i Skillinge och Hammenhög ska åka buss till Borrby, och de i F-3 i Borrby ska åka buss till Skillinge och Hammenhög.
– Va! Men vad är det för mening med det?
– Meningen är att alla ska gå i så kallade åldershomogena klasser. En F- klass, en etta, en tvåa osv.…
– Vaaa! Så då menar du att jag och Lukas inte ska gå i samma klass längre? Vad är det som är bra med det?
– Jo, de menar att ni lär er mer om alla barn i klassen är i samma ålder och arbetar med samma saker.
– Nu fattar jag ingenting. Vi har ju ett jättebra faddersystem där de som är äldre tar hand om dem som är små och hjälper dem. Vi lär oss jättemycket faktiskt.

Och en mamma till två barn i Hammenhög uttrycker sig så här: ”Jag insåg också plötsligt att mina barn aldrig kommer gå på samma skola! Mitt yngsta barn börjar förskoleklass till hösten och mitt äldsta börjar fyran. Mitt yngsta barn har verkligen sett fram emot att gå i skolan med sitt äldre syskon och vi ska nu plötsligt förhålla oss till två olika skolor... Tyvärr funderar jag allvarligt på att kontakta Nils Holgersson-skolan, då skulle de få gå på samma skola ända till 9:an. Men det är ett ideologiskt dilemma ...”

Charlotte Rydell (FI)

Fullmäktige- och Bunledamot för Feministiskt Initiativ i Simrishamn



18 läsare har reagerat på denna artikel

6% är glada

11% är likgiltiga

11% är nyfikna

72% är arga


Hur reagerar du på "Felaktiga fakta om åldersblandade klasser"?
Genom att kommentera på Ystadsallehanda.se så godkänner du våra regler
  • avatar Anders Wretstrand  3 veckor sedan
  • Från tidigare kommentarer på YA: Även den forskning som förvaltning och nämnd troligtvis stödjer sig på, reserverar sig för att resultaten skall tolkas på det sätt som gjorts här. "Vinterek (2001) som gått igenom en lång rad forskningsstudier och följt diskussionen om för- och nackdelar med åldersintegrering i skolan, kommer till slutsatsen att klassens ålderssammansättning som enskild faktor inte är avgörande för utfallet. (forts. följer)
  • avatar Anders Wretstrand  3 veckor sedan
  • Det finns dock, enligt Vinterek, tydliga tendenser i forskningsresultaten på att elever i en problemsituation missgynnas i åldersblandade klasser – OM MAN INTE RÄKNAR IN KLASSER I MINDRE SKOLOR OCH I MINDRE SAMHÄLLEN." Till vilka vi förmodligen får räkna oss. Visserligen kanske argumenten för åldersintegrering ofta tillskrivs pedagogiskt värde, handlar det säkert i flera fall om politisk diskurs för att argumentera för besparingar. (forts. följer)
  • avatar Anders Wretstrand  3 veckor sedan
  • I Johansson och Lindahl (2008) poängteras att "...det har inte varit möjligt att särskilja åldersintegrerade klasser som införts p.g.a. bristande elevunderlag från klasser som bildats av pedagogiska skäl. Effekten av att gå i en åldersintegrerad klass kan mycket väl variera beroende på anleningen till att den infördes." Därav det låga förklaringsvärdet i studien - trots hög signifikans.
  • avatar Charlotte Rydell  3 veckor sedan
  • Tack för ditt mycket viktiga tillägg! Charlotte Rydell för Feministiskt Initiativ
  • avatar Peter Carlsson  3 veckor sedan
  • Nu kanske det är jag som är dum, men lade inte FI ner sin röst i den omröstning som ledde fram till det diskuterade beslutet? Av Charlotte Rydells debattartikel att döma har FI en annan syn än majoriteten. Varför röstade man då inte nej i stället för att döda sin egen röst?
  • avatar Charlotte Rydell  3 veckor sedan
  • F! yrkade för att byskolorna ska vara kvar i sin nuvarande form. När sedan socialdemokraternas förslag ställdes mot majoritetens så avstod F! till förmån för vårt eget yrkande, dvs. att ha kvar byskolorna i sin nuvarande form, vilket ska finansieras med en skattehöjning på 25 öre. Charlotte Rydell för Feministiskt Initiativ
  • avatar Peter Carlsson  3 veckor sedan
  • Men i en så viktig fråga som denna bör man väl söka någon form av pragmatisk hållning, och inte hålla på "sitt" in absurdum? Om konsekvensen blir att gymnasiet läggs ned, ligger det ju nära till hands att se det som att FI "passivt" hjälper majoriteten framåt. Jag menar i valet mellan att lägga ner gymnasiet eller inte, blir det närmast lite komiskt att stå stilla och stampa med foten för att hävda betydelsen av en tjugofemöring medan gymnasieskolan och framtiden för kommunens tonåringar, med allt vad det innebär, glider över kanten och ner i avgrunden.
  • avatar cwaste  3 veckor sedan
  • Har inte Simrislundsskolan (som är en stor F-4-skola med massor av barn inne i Simrishamn) valt att jobba åldersintegrerat för att de själva önskar jobba så? Och kommer de i så fall att nekas jobba så i framtiden? Eller kommer de att arbeta åldersintegrerat medan byskolorna ska köra åldershomogena klasser?
  • avatar Charlotte Rydell  3 veckor sedan
  • Tack för ditt mycket viktiga tillägg! Charlotte Rydell för Feministiskt Initiativ
  • avatar mollgan  3 veckor sedan
  • Hmm... när Jonebergsskolan lades ner och högstadiet omorganiserades på Korsavadsskolan, sågs det av stor vikt att eleverna skulle vara indelade i olika hemvister. Varje hemvist skulle innefatta elever ur alla tre årskurser, vilket jag förmodar fanns en pedagogisk tanke bakom. Om denna pedagogiska tanke fallit väl ut eller ej uttalar jag mig ej om här och nu, men BUN måste ju uppenbarligen ha ansett det vara värt att satsa på åldersintegrering då och det var ju bara två år sedan. Nu har vinden tydligen vänt...
  • avatar burmakompis  2 veckor sedan
  • Med en militär som politiskt ansvarig för skolan verkar det, som om ett lineärt, reducerande tänkande fått legitimitet även hos pedagogiskt erfarna eller skolade människor. Det likartade, det drillmässiga, det rationellt kontrollerade fyller upp hela "idrottsplan". Den arena, som är ett klassrum, har förvandlats till en exercisplats.
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu