Efterlyses: helhetssyn på gymnasieskolan!

Anders Johnsson (M) skriver i den pågående skoldebatten i YA att "Vi har i de styrande partierna diskuterat denna fråga (skolfrågan) ett bra tag, så någon dold agenda finns inte."

Den naturliga följdfrågan blir då: - Varför har ni inte fört ut den debatten till medborgarna? Varför har ni inte tagit upp diskussionen om total nedläggning av gymnasiet med de fackliga representanterna och med elever och föräldrar? Och varför har ni inte i god tid gett någon i uppdrag att redovisa konsekvenserna, ur ett helhetsperspektiv?

Vi menar att det är omöjligt att fatta beslut om gymnasieskolan innan följande frågor är besvarade:

- Hur uppfattar eleverna på Österlengymnasiet beslutet? Den nationella ungdomspolitikens övergripande mål är bl.a. att ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande. Har de haft det?

- Barnkonventionen, hur har man beaktat den? Där står t.ex.: Alla barn har rätt att framföra sin åsikt och få den respekterad.

- Arbetet med det ungdomspolitiska handlingsprogrammet, hur påverkas det?

- Hur blir konsekvenserna för caféverksamheter och andra företag i Simrishamn när ungdomarna försvinner?

- Verksamheten på Benka Di, hur påverkas den?

- Vad blir konsekvenserna för Kulturskolan?

- Vilka påverkas mest av nedläggningen? Är det de barn som kommer från icke studiemotiverade hem som kommer i kläm?

- Vad kommer det att innebära för ensamstående föräldrar som har ungdomar som tvingas resa så långt?

- De ungdomar som ligger i riskzonen, som redan har en pressad psykosocial situation, kommer de att orka pendla till andra kommuner och kommer deras nätverk kunna hålla tillräcklig kontakt med dem när de läser på annan ort?

- Hur mycket tid tas från barnen i resor? De flesta bor ju utanför tätorten.

- Vilka miljökonsekvenser får den ökande bussning som blir följden av nedläggningen?

- Vad händer med arbetstillfällena/arbetslöshet bland lärare t.ex.. Kommer beslutet innebära utflyttning?

- Inflyttning av barnfamiljer och nyetablering av företag, hur påverkas kommunens attraktionskraft?

Om man som beslutsfattare inte har en helhetssyn på ekonomin är det stor risk för att de besparingar man gör inom ett verksamhetsområde faller ut i kostnader eller minskade intäkter inom andra delar. Därför vill vi ha svar på ovanstående frågor innan nedläggning av gymnasiet kommer upp för beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Vi är övertygade om att kraftfulla satsningar på barn och ungdomars uppväxtvillkor är ett utmärkt argument för att få fler att flytta till kommunen. Det betyder i nuläget att vi måste satsa mer pengar på att öka personaltätheten i förskolan och att vi måste satsa på kvalitetsförstärkningar i hela grundskolan, med bibehållande av byskolorna i sin nuvarande form (F-6). När det gäller gymnasiets framtid kräver vi svar på ovanstående frågor innan vi är beredda att ta beslut.

Anders Johnsson skriver också i sitt inlägg i YA att han tycker att "det vore klädsamt av FI att deklarera att man föreslår en skattehöjning för att slippa ta tag i de strukturförändringar, som de flesta, även (S) ser är nödvändiga."

Vi räds inte att höja skatten med 25 öre om det är nödvändigt. Simrishamns kommun har jämförelsevis låg skatt och vi är övertygade om att många tycker att det är värt en 25-öring att kunna garantera goda uppväxtförhållanden för barnen.

Men vi ifrågasätter också den politiska majoritetens förslag att varje år budgetera för överskott. I praktiken betyder det ett ständigt sparande och gnetande inom varje verksamhet, för att sedan (vid årets slut) ett överskott ska kunna läggas i en pott för investeringar. Pengarna dras från daglig verksamhet under året men kan sedan aldrig användas till löpande verksamhet igen, utan bara till investeringar.

Riksdagen har beslutat att kommunerna ska ha balans i sin budget men överskottsmålet på en (eller två) procent har den borgerliga majoriteten hittat på. Det är ett sätt att räkna som gör alla fattiga, hela tiden. Det rimliga vore att se balanskravet över en längre period, t.ex. fem år. Det skulle göra det möjligt att vända neråtgående trender och satsa för utveckling. Precis det som behövs i Simrishamns kommun!