Klimatbluffen synas

Det som just nu ligger i topp på censurlistan är resultaten ifrån den japanska Ibuki-satelliten.

Satelliten mäter var i världen växthusgaser släpps ut netto och var växthusgaser tas upp netto. Resultatet är att de industrialiserade länderna (USA, Västeuropa, Australien och Nya Zeeland) släpper ut mindre växthusgaser än vad naturen tar upp i dessa länder. Medan de fattiga länderna längs ekvatorn släpper ut mer växthusgaser än vad naturen tar upp.

Om vi använder oss av miljörörelsens terminologi: De fattiga länderna en stor miljöskuld till de rika länderna. Den nyhet som ligger tvåa på censurlistan är att forskarna Jeffrey Gleason och Charles Monnett av amerikanska myndigheter anklagas för forskningsfusk.

Symboliken för den globala uppvärmningen är att små gulliga isbjörnsungar drunknar om havsisen smälter. Denna symbolik började användas efter det att dessa forskare dagen efter en svår storm utanför Alaskas kust hittade fyra isbjörnar som hade drunknat. Forskningsfusket har fortsatt och amerikanska myndigheter vill förhöra forskarna när de är kopplade till en lögndetektor.

Svt fortsätter med propagandan inför klimatmötet i Durban. I ett program på Kunskapskanalen påstås det att havsvattnet blir surt om vi släpper ut mer koldioxid. Koldioxid är en gas som är lättlöslig i vatten och därför kan vi kolsyra läskedrycker.

Men tar vi fram en gammal lärobok i kemi på grundskolenivå förklaras varför vattnet inte blir surare (avsnittet är censurerat i modernare läroböcker). Bilder på ett experiment visar att vatten hälls ned i ett glaskärl och man låter ett ljus flyta på vattnet.

Ljuset tänds och glaskärlet förseglas. Det som händer är att allt syre förbrukas och omvandlas till koldioxid. Vattenytan stiger omedelbart eftersom koldioxiden löser sig i vattnet. Därefter ser vi att vattnet vitnar. Förklaringen till detta är att vatten innehåller kalciumjoner som bildar en kemisk förening med koldioxiden till kalciumkarbonat (kalk). Vattnet blir således inte surare.