Nöjd med vägnamnsomröstningen

Det får vi naturligtvis acceptera. Det är däremot mycket glädjande att majoriteten vill ha kvar sina gamla adresser. Alternativ 2 och 3 där det står att "de nuvarande adresserna skall behållas" med sina 44 röster tillsammans utgör en majoritet över alternativ 1 som endast fick 34 röster. Nu hoppas jag att det trots detta inte blir frågan om metertalsadresser. Enligt min mening är det ett väldigt tråkigt och krångligt alternativ.
Och det verkar som om det nästan bara är Henrik Larsson som vurmar för det systemet. Varför vet jag inte? Kanske blir det enklare att införa för hans del? Han lovar också att "gårdsnamnen ska vara kvar". Är det som "populärnamn", som då faller bort från adressen, eller ska dom ingå officiellt i adressen? Ska dom det säger lantmäteriet att "det inte är kompatibelt med svensk adresstandard" när metertalsystemet används. Gårdsnamnet är däremot kompatibelt med adresstypen "byadressområde".

På Samhällsbyggnadsberedningens möten hördes många röster som var öppna för andra förslag. Det nämndes att kommunstyrelsen inte bestämt vilket adressystem som skulle införas utan att SBB skulle besluta/föreslå detta. Tycker även att det var dåligt av Henrik Larsson att inte upplysa nämnden om att det fanns ett tredje alternativ för adressättning. Det heter "byadressområde". Som för mig framstår som betydligt charmigare än metertalsystemet. "Enligt Lantmäteriets Handbok – Ajourhållning Adress (ver 3.0 2011-12-01) finns möjligheten att använda adresstyp: byadressområde".

Alternativen med förklaring:

1. Gatuadressområde
Vanligen ett gatunamn, namnet på en väg eller ett torg.Adressområde av typen gatu-/vägnamn bör användas i tätorter.

2. Byadressområde
Gårdsadressområde används bara när ett adressområde är ett byadressområde. Då bynamn utgör adressnamn får även gårdsnamn, som är kopplat till bynamnet ingå i beteckningen.Gårdsnamn som finns upptaget i Lantmäteriets Ortnamnsregister ska därför ingå i adressen.Byadressområdet kan vara ett hus/gård.

3. Metertalsystemet
Anges med vägnamn och nummer bestämt av hur många meter in på vägen adressen ligger. Om det är 100m till adressen dras en nolla bort. Ex: Xvägen 10. Sidovägar anges av hur många meter ner på huvudvägen sidovägen ansluter. Och sen med bindestreck hur långt in, här 100m, på sidovägen adressen ligger. Ex: Xvägen 10-10

Vi har under resans gång har vi även varit i kontakt med personer som inte heller varit nöjda med adressändringar. Flera av dom har fått kommunledningarna att ändra sig.
Vi har också talat med lantmäteriets huvudkontor i Gävle som inte verkar gilla metertalsystemet alls.
En sakkunig tjänsteman där säger såhär:
"Vi rekommenderar inte att använda metertalssystem. Det är krångligt att förstå....kommer man från fel håll så måste man räkna baklänges....trippmätaren på en bil går ju inte baklänges.
Jag vet att man inom gruppen för SIS-stardarden diskuterar om man ska ha kvar
avståndbaserade (metertalssystemet) adresser som en del av standarden."

Bra att veta är att det nästan bara är längst ner i södra Sverige som metertalsystemet har införts. Resten av Sveriges kommuner har valt annan adressättning.
Enligt färsk statistik från Lantmäteriet så används metertalsystemet av ca 5-8 % av Sveriges kommuner, däremot använder ca 95% av Sveriges kommuner adresstyp: byadressområde.

Vår förhoppning är nu att samhällsbyggnadsberedningen och kommunstyrelsen hörsammar utfallet av enkätens röstning. Eller ger oss nya adresser enligt "byadressområde" som är mycket trevligare än metertalsystemet. Och om införandet av vägnamn är den brännande punkten, må så vara. Många av de föreslagna vägnamnen som givits är ju riktigt bra, sålänge dom är historiskt förankrade.