Jag tillhör ett av samhällets mest hatade folk. Min blotta närvaro svartmålas
med krigsrubriker i tidningarna. Mina friheter inskränks och begränsas.
Jag har sällan någon talan i rörande debatter. Jag målas upp i media som
Sveriges största hot mot den allmänna ordningen och ett civiliserat
samhälle. Men jag är inte seriemördare, pedofil eller våldtäktsman. Jag är
fotbollssupporter.
Jag har en evig passion, lojalitet och kärlek till mitt Helsingborgs IF. Det
är ingen ”hobby”. Det är ett liv som går att jämföra med en
religionstillhörighet. Skillnaden är att samtidigt som de religiösa utövarna
enligt lag har fritt fram att utöva sin religion inskränks min frihet att
aktivt stötta mitt lag av Sveriges minst fungerande myndighet, polisen.
Tillsammans med media, som ger våldet oproportionerligt mycket uppmärksamhet
till vad som egentligen är verkligheten, är det de som är de riktiga
fotbollsmördarna. Sanningen är ju egentligen att det aldrig har varit
lugnare vad gäller bråk mellan supportergrupperingar.
Istället är det polisen som, genom ett maktmissbruk inte värdigt landet
Sverige, gör allt för att stoppa det enda som är attraktivt i svensk
fotboll, stödet. Samma sekund som jag exempelvis går av tåget i Malmö för
att följa mitt lag i ett bortaderby försvinner alla mina rättigheter som jag
normalt har. Jag blir behandlad som ett boskapsdjur. Jag får inte gå till
arenan som jag vill. Jag får inte säga vad jag vill. Jag får inte umgås med
vem jag vill. Allt detta av en myndighet med lagen på sin sida.
Jag vet människor som blivit omhändertagna för att ha varit ”för fulla för
sitt eget bästa” när de i själva verket inte rört en droppe alkohol. Jag har
sett barn blivit frihetsberövade och polismän- och kvinnor som vägrar ge
deras föräldrar en förklaring. I Trelleborg 2010 blev en 13-åring slagen i
huvudet med en batong. Jag har sett tonårstjejer blivit skilda åt och
bussade ut på olika åkrar runt omkring i Skåne när allt de ville göra var
att se på fotboll. Jag har sett poliser provocerande stirra ut samlingar
bara för att gripa den som stirrar tillbaka, samtidigt som de döljer sina
identifikationsnummer på sina hjälmar.
Media, ni måste sluta hålla polisen om ryggen och nyansera er kritik mot oss
supportrar. Vi är inte några brottslingar, sluta behandla oss som sådana.