Skillinge föräldraförening är inte oroliga för sin skola

Vi i Skillinge föräldraförening vill med detta inlägg förtydliga och utveckla resonemanget i den artikel som publicerades i onsdagens YA (25/1).

Vi vill till att börja med ytterligare framhäva vår positiva inställning till den nya utredning (presenteras för BUN 15 februari) som nu görs i Simrishamns kommun om skolornas framtid. Förutsatt att man den här gången verkligen utgår från korrekta siffror, underlag och prognoser och har ledordet kvalitet framför ögonen. Och inte enbart utgår från, som exempelvis Lars Ragnarsson skrev i sitt inlägg på denna sida, att det är antalet barn/klass som är det viktiga. Ordet kvalitet har ju som bekant blivit det nya mantrat för politikerna i Simrishamn. Man tar inte längre lika gärna ordet ekonomi i sin mun, medan vi som föräldrar/kommunmedborgare inser att det för politikerna fortfarande är en lika viktig parameter.

Men eftersom det ena i Skillinge skolas fall inte utesluter det andra så uppmuntrar vi att utredaren får i uppgift att titta på skolorna i vår kommun utifrån både kvalitet och ekonomi. Tydliga faktauppgifter visar att Skillinge skola är den skola som visar bäst resultat. 100 procent av samtliga elever når godkänt resultat i de nationella proven för årskurs 5.

Dessutom visar skolutredningen från 2010 att Skillinge skola hade lägst kostnad i skolområde syd. Lokalerna är också ändamålsenliga och inte i behov av renovering. Slår man ut kostnaden för driften på antalet elever så blir Skillinge dessutom överlägset billigast.

Förutom den ekonomiska fördelen och den resultatmässiga kvaliteten så har Skillinge skola ett geografiskt läge med närhet till all typ av natur, samt gångavstånd till havet, skogen och jordbruket, vilket ger ytterligare en kvalitetsmässig dimension. Dessutom bidrar den stabila lärarkåren (som under de senare årens osäkerhet ändå topp-presterat) till ytterligare höjning av kvaliteten. Många av de inflyttade familjerna i området har aktivt valt Skillinge skola även om det inte är den skola som nödvändigtvis ligger närmast hemmet.

Vi instämmer inte med Borrby föräldraförening som i YA (23/1) menade att alla föräldrar nog hade tyckt att det vore bäst med en enda stor skola i skolområde syd – och att problemet egentligen bara är var den ska ligga. Vi är tvärtom övertygade om att mindre skolor med god arbetsmiljö för elever och lärare snarare ökar chansen till bättre resultat och högre kvalitet.

Vi förutsätter att den nya undersökningen inte bara samlar in och summerar gamla undersökningar (som redan tidigare har visat sig innehålla felaktigheter) utan faktiskt kritiskt granskar och analyserar alla siffror som tillhandahålls. Som exempel kan nämnas den statistik och de prognoser över antalet barn som de senaste skolbesluten i kommunen grundats på och som skickats ut till oss föräldrar. De siffror man redovisar här är antalet födda barn i kommunen respektive år. De barn som flyttar in räknas alltså inte alls. Om man själv letar bland kommunens siffror ser det helt annorlunda ut.

Här framgår det att den tillhandahållna prognosen innehåller en avvikelse på 57 barn. Detta bekräftas av Statistiska centralbyrån, SCB, vars statistik visar att av det totala antalet barn i kommunen är hela 18 procent inflyttade (från 2006). Något som helt bortses från när man just nu planerar skolans framtid. Kan man få denna utveckling att fortsätta så kan det ju rent av bli avgörande för kommunens framtida åldersstruktur. Behöver vi påpeka att den inte kommer att fortsätta om skolorna utarmas och monteras ner.

Vi vill också i likhet med Skillinge leje (YA, 26/1) framhäva vikten av skolan som en avgörande del i en landsbygds utveckling. Vi tycker inte att man kan se skolan som en isolerad del av samhället. Var den ligger och hur den ser ut är av avgörande betydelse för varje samhälles utveckling. Alla delar i ett samhälle hänger ihop, att påstå något annat vore ju rent vansinne.

Vi vill verka för att alla byskolor ska vara kvar i framtiden, men vi är inte, som det ofta framställs, några bakåtsträvande verklighetsfrämmande byskolekramare, bara för sakens skull. Nej, vi ser utveckling i stället för problem och är visionärer med kreativa idéer, idéer som vi anser också borde finnas hos politiker, skolförvaltning och rektorer. Men vi inser också att utan tillförda resurser från kommunens ledning till skolan, så måste något göras.

Därför ställer vi oss bakom det förslag som lärarna i Skillinge skola på eget initiativ har tagit fram för att förbättra och spara in. Detta förslag går ut på att låta trygga, högkvalitativa Skillinge skola bli en visionär F-3-skola, med trygghet och småskalighet för de allra minsta, som då garanterat får en bra start. Samt att satsa på att Borrby skola kan bli en lika bra skola för årskurs 4-6. Skillinge lämpar sig bäst för barnen i de lägre åldrarna medan Borrby kan passa bättre för elever i mellanstadiet. På så sätt kan man bättre utnyttja både lokaler och lärarkompetens för de olika åldersgrupperna.

Vi uppmanar också den pågående utredningen att med öppna ögon se över upptagningsområdena. Det finns inget som säger att man inte kan flytta barn från fulla centrumskolor med problem, till skolorna i byarna. Tvärtom skulle det ju höja kvaliteten.

Vi tycker att man ska kunna kräva lika hög kvalitet på de politiska utredningarna och besluten om skolorna som på själva skolorna. Vi har redan en skola i Skillinge som presterar resultat i toppklass. Till den lägsta kostnaden. Är det kvalitetstänk att montera ner den kvaliteten?