Låt barnen gå i skola där de faktiskt bor

Vår familj flyttade från Malmö till Glemmingebro sommaren 2011. Vi har tre barn i åldrarna åtta, sex och fyra. Två av våra barn skulle få börja i den lilla välfungerande skolan i Glemminge. Vi var överlyckliga över det.

Det finns ingenting bättre för barn än trygghet, överskådlighet, att lära känna varenda vuxen som arbetar på skolan, varenda elev.

Visst klasserna är små, just nu. Men vem säger att de kommer vara det om en så kort tidsrymd som två år?

Vanja och Heidi stortrivs, de är lyckliga över att gå till skolan. De är lyckliga när de kommer hem.

De känner alla, blir sedda, ompysslade av den fantastiska personalen på Glemminge skola. Lärare, fritidspedagoger, den oersättliga Marianne, som gör allt ifrån att stå i köket, till att lära barnen hoppa hopprep, som ser till att de tar på sig sina överdragsbyxor när det är kallt. En sådan människa växer inte på träd. Hennes engagemang i skolan skapar en så god stämning. Det gäller för övrigt all personal.

Som det är nu går förskoleklassen och ettan ihop och tvåorna och treorna. Denna åldersblandning upplever barnen som oerhört stimulerande.

Löderup är också en bra skola. Men den är liten. Platsbristen kommer att vara ett svårlöst faktum. Inte alla de som nu går i Glemminge kommer att få plats där. Man kan också hamna i Köpingebro. Men faktum kvarstår: Inte alla elever kommer att få plats i dessa skolor. Grupper som samarbetar bra och tycker om varandra kommer att splittras. Det är en otrygghet för barnen.

Varför vill Ystad kommun inte låta landsbygden leva? Varför vill de bunta ihop barn från alla byar? Varför vill de inte erbjuda barn och föräldrar en fungerande skola i närmiljön?

För att det kostar pengar!

Men vad ska kosta pengar om inte barn och skola?

I ett större perspektiv kan man se att politiker sköter K och P, men glömmer A. Som är barnen. Vi måste alltid börja med barnen. De kommer alltid först.

Ge barnen sin fina tillvaro på Glemminge skola. Den investeringen kommer nämligen att löna sig i ett större perspektiv. Lyft blickan kommunpolitiker. Så ser ni vad som egentligen är viktigt.

Som det är nu kommer Glemminges skolbarn spridas. Ingen vet var de ska hamna. Hur tror ni att det känns för en förälder? För barnen som vet att skolan ska stänga, men inte var de ska hamna. Det skapar en enorm oro hos barnen. Hur tror ni att ni skulle känna om det var era barn det handlade om?

Det värsta är att Ystad kommun ställt oss inför ett faktum. Någon diskussion har det inte funnits utrymme för. Antagligen för att man till varje pris velat undvika den.

Jag hoppas att Ystads kommunalpolitiker har gjort en konsekvensanalys. Och att de sett till barngruppernas storlek framöver. De hade de nämligen sett att barngrupperna kommer öka framöver. Att ett elevunderlag för Glemminge skola kommer att finnas.

Om man vill vara drastisk skulle man också kunna låta Glemminge skola bli ett lågstadium med förskoleklass och Löderup ett mellanstadium, med en fungerande skolskjuts mellan skolorna.

Det handlar om att hålla landsbygden levande. Att låta barnen gå i skolan där de faktiskt bor. Vi är ytterst tveksamman till om vi kommer att bo kvar i Glemminge efter det här. Så vet jag att många känner. En utflyttning och avfolkning är det sista Glemmingebro behöver. Att lägga ner en fungerande skola i barnens närmiljö är ett hån mot föräldrarna, men allra mest mot barnen.