SD väljer att gå bakåt

Ibland så frågar jag mig själv om det inte vore en bra idé att skapa en egen liten allians mellan SD och KD, tror att de kunnat vara en god idé. Medan de andra partierna tittar mot framtiden, står de båda partierna kvar och tittar på dåtiden. ”Det var bättre förr!”.

Återigen så gräver SD djupare i diskussionsgraven. Diskussionsgraven som handlar om traditioner hit och dit – ibland med dålig koll på vad som egentligen är en svensk tradition och vad vi faktiskt tagit efter. Detta i smått panik för att inte bli, som SD uttrycker det, islamiserade. En tanke som även bör nå SD är att samhället tagit ett steg från kyrkan. Förklaringarna är troligen många men den främsta är nog att människan har börjat få tänka fritt och därför dragit sig lite åt sidan från den tidigare romansen till kyrkan.

Att lägga över ytterligare ett ansvar på skolan vill jag också ifrågasätta. De har mycket som det är. Samtidigt är det inte skolan uppgift att sköta kopplingen till kyrkan. Rimligen bör det ju vara kyrkan som i så fall bjuder in och det finns möjlighet att närvara där utanför skoltid. Inte att skolan lägger resurser på detta.

Om Sverigedemokraterna nu alltid kommer att stå upp för att bevara traditioner, gör då det och låt människor själv välja det. Men ha alltid i åtanke att traditioner inte per automatik innebär gemenskap. Det innebär också utanförskap. Jag vill samtidigt fråga efter de där nya formerna av traditioner du nämner. Vilka är de? ”Man bör fundera lite över vilken riktning man vill att Sverige skall gå.” Ja du Sammy: Många väljer antingen höger eller vänster – väldigt få väljer bakåt.