Grekisk kris väntas hålla i sig

Investerare försöker positionera sig inför genomförandet av Greklands skuldsanering.

Börsen i Aten trycktes nedåt på onsdagen. Flera grekiska bankaktier, som stigit kraftigt under året, föll med över tio procent.

Oron bland investerare härrör från ett lagförslag om tvångsinlösen av grekiska statsobligationer, som innebär att privata obligationsägare som inte frivilligt ställer upp kan tvingas att gå med på skuldnedskrivningar.

Inställda betalningar

Lagförslaget fick även kreditvärderaren Fitch att sänka Greklands kreditbetyg från CCC till C, vilket enligt Fitch-analytikern Paul Rawkins ska tolkas som att Grekland nu anses stå inför en betalningsinställelse.

Hur stor andel av långivarna som frivilligt ställer upp på skuldsaneringen spelar enligt Rawkins ingen roll om en tredjedel av obligationsägarna kan tvingas gå med på villkoren.

Lagen är bara en av flera som Greklands regering har åtagit sig att genomföra för att få ett andra stödprogram med nödlån, pengar som måste komma in för att det konkursmässiga landet ska kunna betala för sig.

Långivarna kräver också ännu en runda offentliga åtstramningar i recessionens Grekland, krav som de gångna veckorna har lett till en våg av stundtals våldsamma protester i Aten.

Lång väg kvar

Skuldlättnaden och utlovade strukturreformer ska enligt planen dra ned Greklands skuldbörda från dagens dryga 160 procent till 120 procent av BNP om åtta år.

Riksbankschefen Stefan Ingves räknar med att det kan ta ännu längre tid, kanske 10-15 år, för Grekland att börja närma sig ett finansiellt och ekonomiskt normalläge.

Ingves påminner om att det tog tio år för Sverige få tillbaka sitt kreditbetyg på toppnivån AAA efter 90-talskrisen.

– Om en samhällsekonomi kommer i kraftig obalans tar det ett bra tag att plocka ihop bitarna igen.