Niklas Orrenius, journalist på Sydsvenskan i Malmö, har tänkt om. Rejält.
Han är aktuell med en bok om Sverigedemokraterna: "Jag är inte
rabiat. Jag äter pizza", och han har fortlöpande bevakat partiet
utan att han tycker att han har gjort annat än fullgjort sitt journalistiska
uppdrag.
Att ha en dold politisk agenda, där man medvetet väljer att inte skriva om ett
parti, är inte trovärdigt, enligt Niklas Orrenius.
Det innebär att han även har berättat när partiets medlemmar utsatts för
brott, förlorat jobbet eller råkat illa ut på andra vis på grund av sitt
politiska engagemang.
Han är inte ensam om att sätta fokus på partiet. Inför det kommande valet har
det kommit flera böcker om Sverigedemokraterna, dess politik och bakgrund.
I många kommuner har partiet etablerat sig i kommunfullmäktige, precis som i
sydöstra Skåne, och därför skrivs det naturligtvis också om partiet på lokal
nivå.
Det hindrar inte att Nik-las Orrenius tycker att partiet ska granskas hårt.
Är Sverigedemokraterna ett rasistiskt parti?
– Det är väldigt tydligt att toleransen för vad som får sägas är mycket större
än i andra partier, svarar Niklas Orrenius.
Och enligt Niklas Orrenius uttrycker fortfarande ledande representanter inom
partiet åsikter som är allt annat än accepterade i andra politiska läger och
som kan sägas vara rasistiska.
Han tar Kent Ekeroth (SD), internationell sekreterare och riksdagskandidat som
ett exempel. Ekeroth har förklarat att han hatar muslimer och hatar islam.
Ekeroth förlorade för övrigt för ett par år sedan sin praktikantplats på
svenska ambassaden i Israel när det blev känt att han var aktiv
Sverigedemokrat.
Det är inte bara när det gäller invandrare och flyktingpolitik som åsikterna
inom Sverigedemokraterna kan vara extrema, enligt Niklas Orrenius.
Partisekreteraren Björn Söder (SD) har beskrivit gayrörelsens pridefestival
som "sjukliga beteenden" som ger honom kväljningar.
59% är glada
11% är likgiltiga