Anna försöker bygga upp sitt sociala. Arkivbild: Albin Brönmark

Läkaren anmäls
efter feldiagnos

Text: Lena Stadler
Publicerad 17 januari 2010 14.38 Uppdaterad 28 juni 2010 3.06

Ystad.
"Schizofrena" Anna, 21, är i dag helt frisk. Nu har hon anmält läkaren som ställde diagnosen till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Men en diagnos som är fel i dag behöver inte ha varit det för fyra år sedan, hävdar den anmälda läkaren. "Schizofreni behöver inte vara en livslång sjukdom."
– Anna har ingen psykisk sjukdom nu. Hon genomgår en krisreaktion och behöver hjälp och stöd. Det är ett stort trauma hon fått genomlida.

Så säger Per Christensson, överläkare i psykiatri på lasarettet i Ystad, som våren 2009 upptäckte att Anna, då 20, felaktigt bedömts vara schizofren.

Per Christensson övertog behandlingen av Anna under hösten 2008. Hon hade då diagnosen schizofreni. Men läkaren tyckte att något inte stämde.

– Min företrädare hade misstänkt att diagnosen inte stämde, eftersom Anna inte svarade på medicineringen. Mitt intryck överensstämde med hennes.

En psykologutredning genomfördes, och visade att Anna varken led av schizofreni eller någon annan psykisk sjukdom. Medicinen hon då tog, läkemedlet Leponex, klassas av Per Christensson som "ett sista linjens försvar".



Måste ompröva

Per Christensson säger sig inte kunna förklara hur Annas diagnos kunde bli så fel.

– Jag kan bara säga att som läkare måste man vara ödmjuk och inse att man inte vet allt. Anna måste ha presenterat symptom som gick i den här riktningen. Men vilken diagnos man än ställer, måste den omprövas om medicinen inte hjälper.

Schizofreni behöver inte vara en livslång sjukdom, uppger Annas behandlande läkare på barn- och ungdomspsykiatrins psykosenhet i Lund.

– 20 till 30 procent av personer med diagnosen schizofreni tillfrisknar och blir helt normaliserade, säger läkaren, som nu anmälts till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för att ha felbedömt Annas tillstånd.

Patientens och anhörigas beskrivning av den sjukes tillstånd är viktiga referenspunkter vid upprättandet av en diagnos, säger läkaren. – Vi tittar på patientens beteende, vi går efter beteendebeskrivningarna, och varje diagnos är en arbetshypotes.

Läkaren är av sekretesskäl förhindrad att uttala sig om Annas specifika fall.

– Men jag kan säga att man remitteras inte till en psykiatrisk avdelning för utredning utan att ha rätt allvarliga bekymmer.

Liksom Per Christensson pekar Lundaläkaren på syn- och hörselhallucinationer som typiska schizofrenisymptom.

– Men patienten ska också ha andra symptom, som förlorad initiativförmåga och apati, under en längre tid.

Enligt Lundaläkaren kan en schizofrenidiagnos vara vansklig att ställa.

– Det finns andra tillstånd som kan ge snarlika symptom. I en utvecklingsfas som puberteten kan det finnas många andra skäl till att man har de här symptomen. Det kan handla om att man har en depression eller en ångestproblematik.

När Anna bedömdes medicinerades hon redan. Kan man ställa en riktig diagnos under de förutsättningarna?

– Ja. Den här typen av symptom försvinner inte av lugnande medel.

Bör man ge tung psykofarmaka till väldigt unga människor?

– Det är en bedömningsfråga. Människor kan uppleva att de hör eller ser saker när de inte mår bra. Det är i sig inget skäl att sätta in mediciner. Att patienten inte klarar att fungera i vardagen – det är vad vi behandlar med mediciner.

Större eller mindre text



Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu