Ett 80-tal samlades i går i Snårestad för att få veta mer om verksamheten med ensamkommande flyktingbarn. Byborna hade en del farhågor men mest frågor om hur verksamheten ska bedrivas. Kommentaren att Snårestad inte är något Vellinge väckte spontana bravorop och applåder.
– Vad som är viktigt för hela byn är att vi inte vill bli Vellinge, vi vill vara Snårestad. Det finns ett hjärta här och de ska de ensamkommande barnen känna. Vi måste agera för detta, säger Camilla Offerlind.
Hon syftade på debatten i november i Vellinge kommun då flera människor inte ville ha dit ensamkommande flyktingbarn.
I början var stämningen i Snårestads skola lite spänd, men den lättade efterhand. Jan Emanuel Johansson med företaget Folkhemmet integration AB berättade om verksamheten han ska bedriva och byborna fick ställa frågor.
Bosse Andersson hade innan mötet varit orolig för vad det innebar att få flyktingbarnen till Snårestad.
– Nu känner jag mig lite lugnare. Vi var rädda att ungdomarna som kommer hit skulle vara kriminella men fick bra svar, säger han efter mötet.
Frågorna berörde allt från barnens ålder, aktiviteter och utbildning till vilka problem som kan uppstå.
En undrade om bybor prioriterades när det gällde nyanställningarna till verksamheten.
– Ju närmare vi kan rekrytera människor desto närmare får vi till bygden, svarade Jan Emanuel Johansson.
Andra bybor tyckte det var ett bra tillfälle att lära känna nya kulturer.
– Jag kan kanske tillföra dem något och de mig. Det blir ingen Vellingeanda här, säger Catrin Rönnquist.
Byalaget i Snårestad lade också fram förslaget om att byn ska köpa vandrarhemmet och sedan hyra ut det till Jan Emanuel Johansson. Nu ska frågan diskuteras i byn.
Jan Emanuel Johansson var nöjd med mötet.
– Det var det bästa informationsmöte jag haft någon gång. Det var en positiv stämning och en mycket bra dialog.
Carina Johansson