Ystads natur under lupp

YSTAD. Det nya naturvårdsprogrammet är en diger lunta på 110 sidor som har många tänkta läsare: kommunpolitiker, elever i skolbänken, utflyktssugna besökare, för att nämna några. Kommunekologen Siv Bengtsson-Lindsjö har arbetat fram programmet, vid sidan av annan verksamhet, under elva år. Hon ser dokumentet både som en informations- och inspirationskälla.

– Det här ska inte bli en hyllvärmare. Grundtanken är förstås att det ska vara ett beslutsunderlag till den fysiska planeringen i kommunen, för politiker och tjänstemän. Men det har varit viktigt för mig att även göra den läsvärd för vanliga ystadsbor som kanske inte vistas ute i naturen så ofta, eller skolelever som ska lära sig om Ystads natur. Historiskt intresserade kan till exempel läsa om hur dagens landskap växt fram, från urskogen till hur det ser ut i dag.

Det finns sedan länge ett naturvårdsprogram för Skåne län, som länsstyrelsen tagit fram, men detta blir kommunens första egna detaljerade naturvårdsprogram.

– Ystads kommun är inte först med att bli klar med det här, men inte sist heller. Jag skulle tro att vi ligger i mitten av Skånes kommuner, säger Siv Bengtsson-Lindsjö.

Under avsnittet Friluftsliv finns en karta med förslag på utflyktsmål. När Siv Bengtsson-Lindsjö får frågan om hennes eget smultronställe tvekar hon en stund.

– Det finns ju så otroligt mycket i kommunen, men måste jag nämna några så blir det Hagestad naturpark, Skogshejdan, Fyledalen och Nyvångsskogen. Men man ska inte heller glömma Dag Hammarskjöld park, som ligger så nära staden.

Hon säger att det också har varit ett mål i arbetet, att ta upp vardagslandskapets värden.

– Det vill säga miljön som du har runt knuten när du kanske tar din promenad med hunden. Det finns också ett åtgärdsförslag för hur man kan utveckla och vårda just denna miljö, men som i resten av rapporten finns där inga pekpinnar, bara förslag och tips.

En viktig del av projektet har varit att ta fram förslag på "förstärkning av befintliga natur- och grönområden", alltså en slags naturvision om hur kommunen skulle kunna bli ännu grönare i framtiden.

– Och det är inget som är taget ur luften. Det ligger mycket arbete bakom. Visionen bygger till stor del på det som redan finns av naturen, till exempel en trädrad eller ett öppet dike med en smal skyddszon som kanske borde förstärkas. Mycket handlar om att koppla samman öar av natur som finns i dag till ett större nätverk med en grön struktur. Det gröna har ju stor betydelse för hur vi människor mår, inte minst barnen. Jag skulle säga att det gröna är lika viktigt som vägar, säger Siv Bengtsson-Lindsjö .

Kommunekologen vill dock understryka att inget av förslagen på förstärkta grönområden kan genomföras om inte markägarna är med på det. Det finns inte heller någon tidsplan kopplad till visionen.