Sotare varnar för "tickande brandbomb"

Merparten av sotarna på Skorstensteamet är gamla i gemet. En del har rensat rökkanaler i 40 år, och nu börjar de bli ordentligt irriterade.

– Informationen om vilka lagar och regler som gäller når inte fram. Till slut ger man upp, säger sotaren Kay Andersson.

Problemen började efter lagändringen 2004. Då ersattes Räddningstjänst- lagen med Lagen om skydd vid olyckor.

I dag utser de enskilda kommunerna vilket företag som ska få ensamrätt på att sköta sotning och brandskyddskontroller. Skorstensteamet har fått uppdraget i Ystad, Skurup, Sjöbo, Tomelilla och Simrishamn.

De är därmed de enda som får lov att utföra brandskyddskontroller. De ska även sköta sotningen för att det inte ska bli problem med fastighetsägarnas försäkringar vid en eventuell olycka. Men det känner inte alla till, och vissa anlitar andra sotare.

– Vill man anlita någon annan för att sota får man gärna göra det. Men då måste man ansöka om lov hos räddningstjänsten först, berättar Ingvar Asplund, Kay Anderssons chef och den som äger Skorstensteamet.

Inte välkomna i Ystad

Sedan företaget tog över alla papper från kommunerna i sydöst har de överlag varit nöjda med hur rutinerna fungerar – utom i Ystad. Där händer det inte sällan att personalen får kalla handen vid aviserade besök hos fastighets- ägare. De är inte välkomna att sota – för det har redan gjorts av någon annan.

– På kommunen nämner man ofta av okunnighet andra firmor, installationsfirmor, till folk som ringer. Man borde upplysa om att den riktige sotaren måste dit också, säger Kay Andersson.

– Räddningstjänsten tar kontakt med oss efter en brand och vi ser över när vi sotat och när brandskyddet kollades sist. Men har vi inte varit där och gjort det vi skulle får de drabbade problem med brandskyddslagen. Om vi inte har dem registrerade i datorn hjälper det inte om någon annan sotare varit där, lägger Kay Andersson till.

De förstår inte varför informationen inte når ut ordentligt. Skorstensteamet lämnar lappar med upplysningar om lagar och regler, men ingenting verkar fungera.

Bristfälligt register

Företaget ska ha register över alla fastigheter som har eldstäder i de kommuner de sköter ruljansen i. Det finns också, på de flesta håll. I Ystad är det dock betydligt mer bristfälligt än i de övriga kommunerna. Där uppskattar man att uppemot 800 fastigheter saknar ett ordentligt brandskydd.

– Vi missar de fastigheter vi inte fått information om. Det är det som är det farliga. Det ringer ofta folk som inte är anmälda och undrar när vi kommer och sotar, säger Asplund.

En nyinstallerad braskamin måste besiktigas och godkännas av en sakkunnig person som godkänts av de respektive kommunernas byggnadsnämnd. Sedan är det upp till fastighets- ägaren att skicka in papper och anmäla förekomsten av eldstaden till sotarmästaren så att den registreras för kontroller.

Eldningsförbud

– Annars kan det gå en massa år utan koll. Finns inte kaminen i vårt register så kan vi inte sota. Det faller i glömska och så många bränder uppstår på grund av det här, suckar Ingvar Asplund.

– Braskaminer ökar enormt. Får man inte grepp om detta blir det till en tickande brandbomb, fortsätter han.

Problemen med oregistrerade eldstäder uppkommer inte bara vid nyinstallation, utan även vid försäljning och köp av hus.

– I Sjöbo ringer mäklarna och rapporterar. Vi har ju koll på vilka hus som har eldningsförbud. Det kan inte en besiktningsman kolla. Det händer varje vecka att folk köper hus utan vetskap om statusen på eldstaden, säger Kay Andersson.

Hur har det här kunnat pågå så länge?

– Informationen saknas kring hur det går till. Folk kan inte alla lagar och regler, man litar på att det blir rätt, säger Ingvar Asplund.

Vissa fastighetsägare tror inte att sotningen finns kvar. Andra tror att man kan välja att säga upp sitt abonnemang. Men riktigt så funkar det inte.

– Nu är det rena vilda västern ibland. Folk kör ut rör genom träväggar, sedan eldar de. Att det inte hänt mer olyckor är förvånansvärt, menar Gustav Dany, medarbetare på Skorstensteamet.