Samla på vinterminnen

Ordväxlar i kön till bankomaten med man med stor pälsmössa. Är det han som har fixat kylan, bara för att få tillfälle att lufta huvudpälsen?

”Inte alls”, svarar han. Det är doktorns ordination: ”Man ska inte bli kall om huvudet, det är farligt vid mina år”.

Han darrar lite på handen i kylan när han för cigarretten till munnen.

Kaféet vid torget har öppet till klockan 20. Det är ända fiket med kvällsöppet i Ystad. Här inne är det fullt med folk, varm stämning och en skärva kontinental kaffekultur. Dricker chai-te, sött med mycket varm mjölk, skönt att kupa händerna runt den varma koppen.

Så blir klockan sju, dags för bio på Scala, en annan själslig värmestuga denna kalla vinterkväll. Fullt med folk i foajén, kö och näst intill fullsatt. Nya filmen En vecka med Marilyn lockar. Den är värd att se, både för Michelle Williams och i Ystad väldkände Kenneth Branaghs rollprestationer. Jag gillar även Eddie Redmayne som Marilyn Monroes förtrogne.

Filmen är lite gammaldags, kysk och med teatralisk filminspelning i filmen. Den passar bra på gamla biografteatern Scala.

För någon månad sedan var jag här och såg en lite smalare film, Happy End av Björn Runge. Då var vi högt räknat femton i salongen. Där har Scalas vänner en utmaning, att erbjuda både det oväntade och kanske smala och det publikdragande.

Kylan verkar hålla i sig och den här helgen är som gjord för att samla på vinterminnen. Oavsett om det är den första vingliga skridskofärden i år, eller i livet, så är det härligt.

Entusiastisk var också den unga teaterpubliken i går på Ystads Teater när den bänkade sig i salongen för att se Kulturskolans årliga föreställning. 300 tjejer och killar från lågstadiet får kanske sin första upplevelse av Ystads teater. Det var lika mycket förväntan och surr i luften som på jazzfestivalen. Kultur när den är som bäst.