Inför 2012 beslutade Tullverkets ledning om en förskjutning av arbetssättet vid landets gränser. Införsel av alkohol- och tobaksmängder som tidigare skulle ha lett vidare till åtal för smuggling ska nu bara ses som brott mot punktskattelagen.
Polentrafiken är en vanlig väg in i Sverige för personer med för mycket sprit och cigaretter i lasten. Därför skedde premiären för det nya arbetssättet med en punktinsats i Ystad den 27 april. Men metoden ska användas vid alla gränspassager.
Den främsta fördelen är att ett ärende behandlas mycket snabbare. Då kan fler kontroller genomföras och därmed också fler olovliga transporter avslöjas, förklarar Sune Rydén, Tullverkets nationella specialist på alkohol- och tobaksfrågor.
-Det blir ett effektivare sätt att använda de lagar som finns.
I många länder lämnar tullen vidare sina ärenden till polisen. I Sverige tar Tullverket vanligtvis hand om ett ärende hela vägen upp i domstol, tillsammans med en åklagare som kopplas in i ett tidigt skede.
Smugglingsfallen innebär ofta att de misstänkta grips, anhålls och häktas. Det betyder långa transporter till de få häktesplatser som är lediga och kräver också flera ingående förhör. En betungande handläggning, som tar stora resurser och mycket tid i anspråk.
Om det rör sig om ett brott mot punktskattelagen dokumenterar tulltjänstemännen händelsen: vilka varor det rör sig om, vilka som anses skyldiga samt vad dessa personer själva uppger att alkoholen och tobaken ska användas till. Varorna omhändertas. Därefter är de inblandade fria att gå och får ett skattebesked i brevlådan.
I de enklaste fallen, vill säga, för punktskattelagen är ganska komplicerad. Det är inte självklart att skatten ska betalas av den person som kör varorna över gränsen. Enligt punktskattelagen är det nämligen den person som ska ha varorna för privat bruk som ska betala skatten. Personen som fastnar i tullen kan bara vara en transportör eller kan åtminstone hävda att så är fallet.
Men det viktiga är inte att finna någon att beskatta eller ens att denna person betalar, utan att hindra införseln. Om det i själva verket rör sig om kommersiell införsel lär ändå ingen våga göra anspråk på det konfiskerade godset.
-Målet är att alkoholen och cigarretterna inte ska komma in i landet och att vi ska kunna stoppa mycket mer, säger Sune Rydén.
Ett eventuellt överklagat skattebeslut hamnar i förvaltningsrätten. Men de målen brukar Tullverket vinna. Det är nämligen en annan poäng med det nya arbetssättet.
I smugglingsmålen måste Tullverket och åklagaren bevisa att alkoholen och tobaken skulle säljas vidare. I punktskattemålen är det tvärtom upp till de anklagade att bevisa att införseln var för privat bruk, till exempel till en större fest, förklarar Sune Rydén.
-Vi förlorar många smugglingsmål i tingsrätten för att vi inte kan bevisa att det rör sig om kommersiell införsel. I skattemålen är det svårare för den enskilde att bevisa sina fester. Då vinner vi lättare.
Givetvis finns det fortfarande ärenden som bedöms som smuggling, men gränsen för ett normalfall skjuts uppåt nästan varje år. Tidigare kunde ett par hundra liter alkohol ses som smuggling. Nu kan 1 500 liter bedömas som privat bruk.
-Vi har inte satt någon fast gräns. Det är upp till tulltjänstemännen att göra den bedömningen, säger Sune Rydén.
I höst görs en utvärdering av det nya arbetssättet, som egentligen är ett steg tillbaka, enligt Sune Rydén.
-När punktskattelagen kom 1998 jobbade vi också mycket på det här sättet och drev ärendena som skattemål. Men under årens lopp har det tenderat att bli allt större mängder som förs in och därför har det hamnat under smugglingslagen.