Tiggare på gågatan

I början av gågatan utanför Coop står ofta en man med en keps i sin utsträckta arm och ber om pengar. Han har dåliga ben och behöver därför stödja sig på en käpp när han inte vilar en stund på sin blå fällstol.

Mannen heter Emile och är ifrån Polen. Han berättar att han varit i Sverige i ungefär två år.

– Jag bor med en vän. Jag åker tåg mellan Malmö och Ystad, berättar han på fåordig engelska samtidigt som han håller hårt runt korset som hänger runt hans hals.

Fru och två barn i Polen

I Polen har han en fru och två barn. Hur han kom till Sverige är inte klart. Åtminstone ett av hans barn har ett handikapp och pensionen han får i Polen är inte tillräcklig för att försörja familjen, säger han. Det är därför han är i Sverige.

Siv Lindell Malmer, enhetschef på social omsorg på Ystads kommun, säger att tiggare som Emile är ett nytt fenomen som vi kanske måste börja vänja oss vid.

– Vi lever nära gränsen och sedan vi blev medlemmar i EU så är det lättare att röra sig mellan gränserna. Det är inget som ser ut att upphöra, säger hon.

Om man är EU-medborgare har man rätt att vistas i landet som turist, men har ingen rätt till att få hjälp med försörjning. Man måste kunna försörja sig själv och det är många som kommer hit medvetna om berättar Siv Lindell Malmer.

– Det kan också vara så att en del undviker att söka sig till oss för hjälp för att man inte vill trassla in sig för mycket med myndigheterna och bli synad, säger hon.

Tiggarna kan därför leva i en gråzon där de å ena sidan inte har stora möjligheter att återvända till sina ursprungsländer men heller ingen möjlighet att etablera sig i det nya samhället.

Stävja tiggeriet

Förra året försökte Sala kommun stävja tiggeriet i staden med hjälp av ett förbud i den lokala ordningsstadgan.

Organisationen Amnesty förhöll sig då kritiskt och menade att det var polisens uppgift att undersöka om det förekom brottslig verksamhet.

Det skulle med ett sådant förbud bli svårt att göra gränsdragningar, menade organisationen. Samma bedömning gör närpolischef Anders Telsing i Ystad.

– Det är alltid en gränsdragningsproblematik när det handlar om störande av ordning på allmänna platser. En del störs av ylande fastbundna hundar och andra av försäljare på stan, säger han och tillägger att han uppmanar allmänheten att höra av sig om de upplever att de blir ofredade.

Enligt Anders Telsing har det blivit vanligare med tiggeri och rosförsäljning de senaste åren.

– Det accelererade förra året och sedan dess har vi haft ett öga på det. Vid något enstaka tillfälle har vi fått ingripa, säger han.

– Men tiggeriet i sig är inte olagligt. Det är helt enkelt en bedömningsfråga vad gäller störande av allmän ordning, säger han.