Teoretisk seger om Ales stenar

– Jag ser det som en seger för Ales stenar och för det som platsen har använts till. Personligen känns det skönt för nu kan jag lägga min energi på andra saker.

Det är en uppenbart nöjd och glad Bob G Lind som sitter under ett solparasoll modell större en bit ifrån de nya informationsskyltarna vid Ales stenar.

Runt skyltarna formligen flockas nyfikna besökare och då och då kommer någon över till Bob för att fråga om lite mer än det som skyltarna avslöjar.

– Tänk att den här lilla handlingen med skyltarna har skapat ett sånt stort intresse. Senaste veckan har det varit otroligt mycket besökare här uppe. Bob G Linds forskning och teori om att skeppssättningen är en precist utformad solkalender har nu för första gången accepterats av Riksantikvarieämbetet, som under vintern och våren samarbetat med Lind om innehållet i de nya skyltarna.

För den fristående forskaren Bob G Lind är det en långdragen kamp som nu tagit slut.

För kamp får man nog kalla det. Den senaste tioårsperioden har Ales stenar präglats av stridigheter mellan olika forskare från alla läger. Huvudkampen har stått mellan teorierna om en solkalender från bronsålder eller ett gravmonument från vikingatid. I bland har det nästan lett till handgripligheter uppe vid skeppssättningen och många turister har förundrats över striden lika mycket som monumentet i sig.

Bob G Linds forskning började 1993. En professor vid Bostons universitet i USA publicerade en artikel i den svenska tidskriften Forskning och framsteg där han menade att Ales stenar kunde vara en kalender. Då började Lind också fundera i dessa banor.

– Jag började engagera mig i de matematiska förhållandena mellan stenarna och hittade en absolut mittpunkt. Sen följde jag solens rörelser i förhållande till stenarna under ett år.

– När jag övertygats om att detta verkligen var en solkalender tog det ytterligare två och ett halvt år att totalt dokumentera kalendern. Sedan började problemen. När Bob G Lind 1997 kom till Ales stenar med ett upptryckt informationshäfte och lite planscher skar det sig mellan honom och riksantikvarieämbetets ansvariga för platsen.

– Det blev fel från början, säger Bob. Jag var upprymd över mina forskningsresultat och de ville princip inte ha med mig att göra.

Förra året skedde en liten islossning i prestigekampen när alla forskare bjöds in till ett seminarium vid Lunds universitet som så småningom resulterat i de nya skyltarna.

– Sedan dess har jag haft ett mycket bra samarbete med Riksantikvarieämbetet och jag hoppas vi kan fortsätta på den inslagna banan.

Nu vill Bob G Lind arbeta för att Ales stenar tas upp på Unescos lista över världsarv. Dessutom har han vid Kivik hittat en ny stensättning med hjälp av flygradar.

– Den är ännu större än Ales stenar och jag ska börja jobba med denna under hösten. Mer vill jag inte säga ännu.

Joel Eriksson

0411-557861

joel.eriksson@ystadsallehanda.se