Hyresgäster snart hemlösa

Revhusen.

Ystads kommun har köpt alla fastigheterna i Revhusen utom en för att börja riva dem i oktober. Men Revhusen rymmer inte bara fastighetsägare utan även hyresgäster. En av dem är Bertil"Mulla" Pettersson som snart blir husvill.

– De kan inte sätta mig på gatan.

– För 26 år sedan rev de mina föräldrars hus. För framtida bruk sa de då, det är för jävligt, säger Bertil Pettersson.

Han sitter utanför det vita huset med gröna gavlar som han hyrt i nio år. Huset har sålts och Bertil Petterssons kontrakt har sagts upp till den sista september. Men vart han och hans hund ska ta vägen är inte klart.

–Jag tvivlar starkt på att kommunen får riva i oktober. De ska kunna presentera vad de ska ha marken till. Och det vet de inte, säger han. Mulla väntar på två operationer och hade velat vänta med att flytta tills det var gjort.

Inne i huset berättar han om renoveringar han gjort och om allt som går förlorat när huset ska rivas.

– Bräderna på köksgolvet kommer från huset sidan om som revs.

Två föräldrahem har han sett skatta åt förgängelsen; det första 1945 och det andra för 26 år sedan. Trots det har han stannat kvar i Revhusen.

– Jag hade det gula huset här tvärs över innan detta, säger han och pekar. Det bestämdes att det huset skulle rivas och därför fick Mulla flytta. Men huset står kvar ännu. Det har i stället blivit filmhistoria genom Wallanderfilmerna, både de engelska och svenska.

– Branagh har varit hemma hos mig och druckit whisky. I filmen blev en raggare mördad inne i det gula huset här bredvid, säger Bertil Pettersson.

–Krister Henriksson har också varit här.

På en del av tomten står ett rött mindre hus som omfattar ett rum och kök. Han köpte det av en granne tidigare i år. Bertil Pettersson kan tänka sig en tomt i Klondyke i Ystad där han kan placera huset och bosätta sig.

Han minns när det fanns drygt 30 hus och en befolkning på 400 personer i Revhusen. Nu ekar det mest tomt mellan husen. Revhusens andra hyresgäst Ove Forss riskerar också att bli hemlös.

– Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag funderar på ett tält på Österportstorg, säger han.

Han arbetar på Plastal i Simrishamn som precis klarat sig från en konkurs. Efter det hade han hoppats på att kunna se framåt.

På Bertil Petterssons tomt står ett valborgsmässobål kvar. Det blåste för mycket då och skräpet gick inte att elda upp.

– Vi skulle elda upp det om en månad men vi vet inte hur det blir med det nu.