I köket syns tydliga fuktfläckar i taket, i den lilla hallen flagnar tapeterna och färgen. Här i en liten etta, fyra våningar upp utan hiss, ska två vuxna och två små barn äta, sova och leka. Så ser vardagen ut för familjen Alshorfe-Alrmal i Ystad.
– Det är svårt, vi vet inte vad vi ska göra. Vi är beredda att flytta till en annan kommun för att få en större lägenhet, säger Shade Alshorfe.
Frun Abeer Alrmal håller med.
– Det är svårt att studera, här finns inte plats att sitta någon annanstans, säger hon.
Shade Alshorfe är statslös palestinier som bott i Irak. För två år sedan kom han som flykting till Karlskrona och i maj 2008 fick han uppehållstillstånd i Sverige. Han ville bosätta sig i Skåne och kunde med Migrationsverkets hjälp flytta till Tomelilla i oktober i fjor.
I Irak arbetade han som kock och fick besked om att praktikplats i ett storkök och bostad skulle finnas i Tomelilla. Någon egen lägenhet blev det inte utan han fick dela boende med fyra andra. Ända sedan han kom till Sverige har han berättat att hans fru Abeer Alrmal och barnen Noor, 3 år, och Bashar, 2 år, också skulle komma hit. Han har därför velat ha ett boende som rymmer hela familjen. Och det fanns det inte plats för i huset i Tomelilla.
– Jag sökte men fann ingen lägenhet i Tomelilla. En kompis i Ystad hjälpte mig att hitta den här lägenheten.
Han såg ingen annan utväg och flyttade därför in i lägenheten i januari i år. I juni kom frun och barnen till Sverige.
För den lilla nedslitna ettan betalar familjen 2 727 kronor i månaden. I kontraktet står att lägenheten ligger i ett hus som ska rivas eller undergå större ombyggnad. Familjen vet inte hur länge de får bo där.
I hallen har färgen lossnat i taket på flera ställen och tapeterna är smutsiga och trasiga. Köket har fuktfläckar i taket. Det är gammalt och slitet med få skåp och endast plats för ett litet bord.
I vardagsrummet står några soffor som blir sängar när det är läggdags.
Madrasser ligger staplade ovanpå varandra och blir ytterligare sängplatser för familjen. Lite dagsljus kommer in från rummets enda fönster.
Hela familjen tvingas samsas på den begränsade golvytan och det ställer till problem. – Barnen är sjuka och ska äta mycket och sova bra. Nu vaknar de så fort vi rör oss här, säger Shade Alshorfe.
Han berättar att barnen har en blodsjukdom sedan födseln.
– De ska äta mycket protein och vitaminer för att hålla sig friska.
På dagarna vistas barnen på förskola medan föräldrarna studerar.
Familjen har vänt sig till sin handläggare på socialförvaltningen i Ystad och berättat om sin situation.
– De säger att de inte kan hjälpa oss, det finns inga lägenheter i Ystad, säger Shade Alshorfe.
Hos Ystadbostäder fick han beskedet att han kan ställa sig i kö men att det tar två år att få en lägenhet.
– Jag har försökt på alla sätt att ordna lägenhet själv. Jag har sagt till min handläggare att vi kan flytta till en annan kommun. Men hon säger att de inte kan hjälpa mig utan jag måste göra det själv. Ett jobb står också högst upp på önskelistan, vad spelar inte så stor roll.
– Jag kan arbeta med vad som helst. I Tomelilla hade jag två månaders praktik i ett storkök. Här i Ystad säger min handläggare att det inte finns någon praktikplats.
Shade Alshorfe tror inte att bostadssituationen sett annorlunda ut om familjen stannat kvar i Tomelilla.
– Kompisar där har flyttat till andra kommuner för att det inte fanns lägenheter i Tomelilla.