"Lärarnas rädsla är befogad"

Ingrid Lindholm har tio års erfarenhet som regional ombudsman på Lärarnas Riksförbund, LR. Generellt rekommenderar facket alltid att missnöjda medlemmar ska framföra sin kritik i eget namn.

– Våra medlemmar är välutbildade och ska under normala förhållanden kunna hantera en dialog med arbetsgivaren. Men Sydskånska gymnasiet är ett undantag, anser Ingrid Lindholm.

– Jag kan inte kräva av våra medlemmar där att de ska träda fram öppet med kritik. Vi har sett alltför många exempel på att människor hamnar i onåd hos arbetsgivaren och utsätts för repressalier.

Enligt Ingrid Lindholm har skolvärlden överlag genomgått en förändring sedan skolorna kommunaliserades i början av 90-talet. Kommunerna och skolorna har i sin roll som arbetsgivare successivt antagit den privata sektorns synsätt.

– Det handlar om krav på lojalitet och lägre i tak när det gäller att gå ut med kritik mot skolan. I och med det fria elevsöket konkurrerar skolorna med andra skolor, och det har blivit viktigt att inte visa några sprickor i fasaden.

En rädsla för repressalier hos de anställda har blivit vanligare. Den rädslan är oftast överdriven.

Men inte på Sydskånska gymnasiet, anser Ingrid Lindholm.

– Jag kan konstatera att där är rädslan i högsta grad befogad. På Sydskånska gymnasiet riskerar personalen enligt min erfarenhet att drabbas av bestraffningar redan när man för fram kritik internt, säger hon. – All kritik görs till personproblem i ledningens ögon. Följden blir att den anställde hamnar i onåd och straffas med exempelvis obehagliga samtal, dålig löneutveckling och skriftliga varningar.

Enligt Ingrid Lindholm har facket svårt att nå fram till gymnasieledningen genom att denna gjort strategi av att delegera frågor till enskilda medarbetare.

– Det är symptomatisk för gymnasieförbundet. Även om en medlem har problem med just den person som delegerats frågan, exempelvis en rektor, hänvisar ledningen stoiskt till den personen. Det blir en omöjlig situation.

De lokala fackombuden gör sitt bästa, menar Ingrid Lindholm.

– Som lokalt ombud behöver man sträva efter en god relation till arbetsgivaren. Man är också anställd, och därmed i beroendeställning.

Ett annat hinder för att kunna driva frågor fullt ut med arbetsgivaren är en trubbig arbetsrättslagstiftning.

– Ofta handlar det om att vara i onåd. För den problematiken är arbetslagstiftningen otillräcklig. Relationer hanteras inte i lagen och många begrepp är subjektiva, som "lojalitet". Därför kan vi inte driva de frågorna lika effektivt som vi kan med en uppsägning ellr en skriftlig varning.

Ingrid Lindholm tror inte att den externa arbetsmiljöutredning som gymnasiedirektionen nu vill tillsätta är tillräcklig för att komma till rätta med problemen.

– Förra gången man tog in en extern konsult, fick det inga långvariga förbättringar som följd, säger hon.

– Problemet ligger, då som nu, hos ledningen.