Hans flykt till Sverige blev till bok
– Boken är sorglig, spännande och rolig, den innehåller allt. De viktigaste delarna är om hur vi tog oss in i det svenska samhället, vad som var de största överraskningarna och hur vi lärde oss ett helt nytt språk, säger Nemat Salehi.
Nemat Salehi flyttade från Iran när han var 18 år. Han trivdes inte med den iranska regimen och bestämde sig för att lämna landet. I början på 80-talet kom han därför själv till Sverige och kastades in i ett helt nytt samhälle. Han började studera på en kursverksamhet i Lund och tackar i dag de lärare som hjälpte honom att bland annat lära sig det nya språket. Nemat Salehi berättar att det var en stor kontrast att komma från Iran till Sverige.
– Jag ser det som att jag har ena foten i helvetet och ena i paradiset. Här i Sverige bryr man sig om miljön och vindkraftverk, i Iran har man kärnvapen. I Sverige lever vi i upplysningstiden med bildade människor som läser, kritiserar och lever i en demokrati. I Iran lever man som i medeltiden och har ingen demokrati.
Det finns människor som flyttar från sitt hemland och sen får en längtan tillbaka. Nemat Salehi verkar inte ha några sådana tankar.
– Nej, har man flyttat har man gjort det för alltid. Flyttar man tillbaka kommer man bara bli besviken när ens förväntningar inte besannas. Nu har man blivit så van vid det svenska sättet att leva, det hade varit omöjligt att flytta tillbaka.
– Han känner sig engagerad i många olika frågor och beskriver sig själv som en världsmedborgare som inte vill identifiera sig med bara ett land utan ser det som att han har rötter från många olika delar av världen. Han tror på varken Muhammed eller Jesus och känner inte tillhörighet till någon religion.
– Det finns två saker som är ett stort hot mot integrationen. Det ena är nationalism och det andra är religion. Att världen är indelad i länder är något som vi människor har konstruerat, ett påhitt. Vi borde se jorden som en plats som är ett hem för oss alla.
Nemat Salehi ser inte boken som det enda sättet hans liv kan återberättas för allmänheten. Han skulle gärna se att historien om hans liv blir till en film.
– Jag tycker det finns ett tillräckligt bra underlag för en intressant film. Man vet aldrig vad som kan hända, säger Nemat Salehi.
