Här skördas vinet i goda grannars lag

Ystad Artikeln publicerades

Vinskörd. Smaka på ordet. Visst känns det fortfarande lite kontinentalt. Så är det inte längre i Hagestad. Här är det tradition, om än en ganska ny sådan, att bjuda in grannarna för att plocka de värdefulla druvorna.

Thorsten Perssons barnbarn har bidragit till årets vinskörd på Ekesåkra vingård, strax norr om Sandhammaren. Åtminstone med nödvändig utrustning.

De har offrat hjulen på sin gamla leksakstraktor, som använts i bygget av en ”plockestol” – enkelt uttryckt en köksstol som monterats på en grövre hemmagjord skateboard.

– Jag såg en sådan härlösning när vi besökte vingårdar i Nya Zeeland för ett par år sedan och tänkte: Aha, den idén ska jag sno! berättar Thorsten Persson, som driver företaget Österlenvin från vingården tillsammans med kompanjonen Claes Olsson.

För tillfället är det Niels Riechers som använder plockestolen, och han är helnöjd. Han plockar druvor sittandes, för att efter en stund sparka den bit för bit längre ner i raden av vinstockar.

Han är dansk och har arbetat större delen av sitt liv i Afrika och Indonesien, men trivs med att ha pensionerat sig i Hagestad.

– På Österlen finns det genuina landet. Så här var det när jag växte upp i Danmark på 50-talet. I dag är hela Danmark asfalterat.

Med säker hand knipsar han klase för klase.

– Jag var med och planterade de här stockarna. Jag tycker om vinet från den här vingården, och det smakar förstås extra gott om man har varit med och plockat druvorna själv.

I raden intill skördar hans hustru Lisbeth Riechers.

– Jag gillar idén med grannarsom hjälps åt. Vi bor alldeles intill. Det hade känts konstigt att titta ut genom fönstret på alla som skördar och inte lyfta ett finger, säger hon.

Allt är dock inte frid och fröjd på Ekesåkra vindgård. Många av druvklasarna har börjat ruttna, och det handlar inte om någon ädelröta utan helt vanligt gråmögel som gör vindruvorna oanvändbara.

– Vi vet inte varför det har blivit så i år. Klasarna på solarisdruvorna är väldigt täta. Förmodligen har kombinationen varm sommar och kyligare nätter inneburit mycket kondens, som gjort att klasarna inte torkat tillräckligt inuti. Det i kombination med mycket regn i augusti kan ha lett till detta, säger Thorsten Persson.

Han är dock inte alltförbekymrad. Skörden, som blir den andra på just solaris, ser ändå ut att bli lovande.

– Vi låter de översta druvorna sitta kvar lite till och bli lite sötare, sen blandar vi ner dem med det som vi skördar nu. Högre mognad ger mer smak. Det finns inget hokus pokus i vinmakeri, det är ren kemi i ett laboratorium. Men visst, det är många avvägningar och beslut om när man ska skörda, och så vidare. Det ser hur som helst ut att bli det bästa året hittills.

När de första backarna med solarisdruvor är pressade i vineriet provar Thorsten Persson sockerhalten i musten, och ler.

– Bra socker. Perfekt syra. Det här blir bra.