I Legionen bevaras traditioner

Ystad Artikeln publicerades

De kommer från världens alla hörn, de 55 musikerna i Främlingslegionens musikkår. Nu är de i Sverige för första gången.

- Främlingslegionen vill gärna presentera sig i Sverige, det kan ju finnas unga svenskar som är intresserade. Men framför allt representerar vi Frankrike, säger sergeanten Nebojsa Radulovic, administrativ chef för musikkåren.

Musikkåren är Främlingslegionens stolta ansikte utåt. Musikerna är mycket professionella, precisionen är exakt i rörelser och musik. De mörka stämmorna ger ett allvarligt och nästan ödesmättat drag över musiken. Kåren marscherar i en helt egen takt, lite långsammare och värdigare än alla andra.

- Legionens rytm är ett arv från de afrikanska regementena, där man hade tunga ryggsäckar att bära under de långa marscherna, förklarar Jean-Claude Leberruyer, huvudchef och dirigent för Främlingslegionens militärmusik.

Traditionerna är överhuvudtaget viktiga för Legionen - inte minst för att skapa en gemensam identitet i en armé med soldater från 136 länder och fem kontinenter.

- Vår musikkår har bevarat mycket av den repertoar som är skriven för de gamla pickolaflöjtarna, "fifres", förklarar Jean-Claude Leberruyer.

Mitt i processionen syns också ett gammalt turkiskt instrument, "den kinesiska hatten", som under 1800-talet var vanlig i militärmusikkårerna men numera bara används av Främlingslegionen. Vid detta lågmälda slaginstrument hänger en hästsvans - en gammal islamisk en symbol för mod; när en krigare stupade skars svansen av på hans häst...

Nebojsa Radulovic medger att Legionen omges av legender - men tillbakavisar exempelvis att legionärerna är hemliga.

- Se på oss, säger han och slår ut med armarna. Vi är ju här nu och visar upp oss, vi visar upp oss över hela världen! Det är inte heller längre sant att Legionen ger kriminella möjlighet att försvinna, alla sökandes bakgrund undersöks noggrant. Men alla brott är inte hinder för att antas.

- Vad som är ett brott i ett land är det inte i ett annat, påpekar Radulovic och ger yttrandefriheten som exempel.

Endast en av sju sökande antas till Legionen, efter hårda fysiska, psykiska och intellektuella tester. Även den som vill bli musiker måste klara proverna, och fyra hårda provmånader som soldat. Den musikaliska förmågan bedöms sedan av Jean-Claude Leberruyer.

- Eftersom vi har goda musiker från många länder, hjälper de till att rekrytera nya musiker av hög nivå från sina hemländer, förklarar han.

Jämsides med sitt engagemang i Främlingslegionen studerar många av musikerna på Konservatoriet i Marseille - en civil examen är ett måste för den som vill fortsätta med en karriär utanför militärmusiken.

Britt Risberg

0416-192 11

britt.risberg@allehandasyd.se