Ideell förening ligger bakom hetsåtal i Ystad

I förra veckan åtalades två Ystadsbor för hets mot folkgrupp. Brottet består i kommentarer som de två männen har skrivit på sidor eller grupper på Facebook. I båda fallen är det den ideella föreningen Näthatsgranskaren som ligger bakom anmälan.

– Det är ett nätverk som har varit väldigt aktivt när det gäller att leta upp den här typen av brott, säger kammaråklagare Mathias Larsson som har åtalat de två Ystadsborna.

I det ena fallet har en man i 50-årsåldern vid tre tillfällen postat en bild med texten "The only way to deal with Islam". På bilden syns en muslimsk man som har en pistol riktad mot sitt ansikte. I det andra fallet har en 24-årig man likställt invandrare med apor som ska avrättas.

På hans bord ligger ytterligare utredningar med liknande anmälningar som kan komma att leda till åtal. Anmälningarna bygger på misstänkt brottsliga kommentarer som Näthatsgranskarens medlemmar hittade under våren och sommaren 2017. På sin egen hemsida beskriver föreningen att de har ”följt inlägg och kommentarer i ett 70-tal svenska Facebook-grupper (öppna och slutna) och gjort cirka 600 polisanmälningar som avser hets mot folkgrupp, olaga hot, förtal, olaga våldsskildring och uppvigling.”

Enligt näthatsgranskaren har de gjort fyra anmälningar gällande Ystad, två i Sjöbo och en i Simrishamn under 2017.

– Det är ett gott initiativ. Jag har inga synpunkter på hur de arbetar. Efter att anmälan har kommit in måste vi göra en bedömning om det kan anses vara en brottslig kommentar. Det är också en bevisfråga där vi måste kunna knyta en person till kommentaren. Det räcker inte med skärmdumpar från anmälaren. Polisen måste utreda om det stämmer, säger Mathias Larsson.

Han tror inte att de här utredningarna hade kommit till stånd utan Näthatsgranskarens arbete.

– Polisen har inte de resurser att finkamma sociala medier på det här sättet som det här nätverket har. De har bra koll.

Näthatsgranskaren arbetar med automatiserade verktyg för att hålla koll på vissa utvalda grupper och sidor på Facebook. De går sen igenom träfflistorna manuellt och anmäler de kommentarer som de anser bryter mot lagen.

Om man fälls för brottet hets mot folkgrupp riskerar man fängelse i högst två år. Bedöms brottet som ringa är straffet böter. Vid grovt brott går straffskalan från fängelse i sex månader till fyra år. Just när det gäller kommentarer på sociala medier är det svårt att säga var på straffskalan man hamnar.

– Det här är ett nytt fenomen och det är därför som jag vill att tingsrätten ska pröva fallen. Dels handlar det ju om en gränsdragning vad som är hets mot folkgrupp och vad som ryms inom yttrandefriheten – vad man kan säga som kritik mot invandrings- och flyktingpolitiken, dels var straffen ska ligga om det visar sig att det rör sig om ett brott. Jag tycker att 80–100 dagsböter är rimligt för ett enstaka fall, säger Mathias Larsson.