Kolla upp vem du hyr semesterboendet av
Det första är att kolla upp uthyraren, tipsar Gustaf Danielsson, juridisk rådgivare på Konsumentverkets Konsument Europa. Finns bostaden på riktigt, eller kan det möjligen vara en bluff? Det händer att falska uthyrare bara lagt upp tjusiga foton på en bostad som inte finns, och att hyresgästerna står utan både boende och sina pengar då de anländer.
– Be att få ett personnummer eller id-handling, och kolla upp med hjälp av kartor på nätet att bostaden verkligen finns.
Är uthyraren någon som säger sig bo utomlands, och som vill ha betalt via anonyma betaltjänster som Western Union – avstå, rekommenderar Konsument Europa.
Det är också viktigt att komma överens om alla detaljer i förväg. Det är själva kontraktet som är det viktiga, och det gäller att noga kolla vad som egentligen avtalas. När ska hyran betalas, vad ingår i boendet, ska man ta med egna lakan och handdukar, måste man rentav klippa gräsmattan och sköta poolen? Det är ju trist om man kommer fram och det visar sig att boendet är något helt annat man anländer till än det man förväntade sig då man slog till på hyresavtalet, konstaterar Gustaf Danielsson.
– Om något är fel så är det viktigt att klaga på plats, så att uthyraren har möjlighet att rätta till felet. Det är också bra att tänka på att man ska dokumentera det som är fel, till exempel om man hyrt ett hus med pool, och den är tom på vatten på vatten när man kommer fram. Alla har ju med sig en mobilkamera i dag.
Det finns ganska få regler som styr upp just hyresavtal för semesterboenden utomlands, berättar Gustaf Danielsson.
– Om man hyr av en privatperson så finns inte heller några konsumentskyddsregler, som i andra fall. Två privatpersoner som avtalar med varandra anses inte vara konsumenter.
Fast i ett fall har man ändå ett skydd som man bör se till att bevaka.
– När det gäller betalningen ska man vara smart. Om man betalar med kreditkort så har man ett konsumentskydd gentemot kreditgivaren, man kan rikta samma krav mot långivaren som mot den som man avtalat med. Då finns en chans att få tillbaka pengarna om det blir fel. Om man exempelvis gör en banköverföring så missar man den möjligheten, säger Gustaf Danielsson.
Johanna Cederblad/TT
