Svenska elever halkar efter kunskapsmässigt, inte minst i matematik. Därför
har rektorerna Eskil Persson i Köpingebro och Carolina Thornström i Löderup
satsat extra på det ämnet.
– Våra elever är inte sämre än andra, men vi känner att ämnet behöver lyftas
och att lärarna måste få chans till fortbildning.
Matteprojektet inleddes förra terminen med att arbetslagen fick föreläsningar
och handledning är det nu dags för mattecoacherna att kolla hur det
egentligen står till med undervisningen.
Via bloggar och facebook fick Carolina Thornström kontakt med Anne-Marie
Körling och Maria Andersson. Under en vecka har de besökt alla lärare som
undervisar i matte.
– Vi har observerat och antecknat, berättar Anne-Marie Körling, som bland
annat tittat på hur lärarna bygger upp sin undervisning, hur de rör sig i
klassrummet och pratar med eleverna. Kort sagt hur läro- och kursplan
genomförs i verkligheten.
Efter observationen pratar de med läraren och går igenom allt de lagt märke
till.
– Överlag är det väl genomförda lektioner. Lärarna har en god förmåga att
börja på elevernas nivå och sedan lyfta den, tycker Marie Andersson.
Anne-Marie Körling är särskilt imponerad över hur lugnt det är i alla klassrum
och tycker om tonen mellan eleverna och att de är snabba att hjälpa varandra.
– En lektion räknade jag antalet skratt. De var många och däremellan var
eleverna fokuserade. Att göra en mattelektion lustfylld är en konst.
Men ingenting är så bra att det inte kan bli bättre. Därför blir coachernas
observationer ett bra sätt att göra lärarna medvetna om hur de egentligen
gör.
– Det som främst saknas är uppföljning och utvärdering, säger Anne-Marie
Körling, som tycker eleverna ska bli mer involverade i det arbetet.
– Skolans värld är traditionellt sett sluten där läraren är ensam vuxen i
klassrummet. Detta är ett sätt att öppna verksamheten utåt, säger Eskil
Persson, som även ser projektet som en möjlighet för skolan att gå från
görande till lärande.
– Vi vill komma bort från den traditionella matten, där man räknar sida efter
sida med likadana tal. i stället vill vi ha mer problemlösning och hoppas
visa eleverna att man har nytta av matte i massor av situationer.
Responsen från lärarna har varit överväldigande.
– På Löderups skola tycker lärarna att de blivit mer medvetna om lärandet och
sitt eget agerande, säger Carolina Thornström.
Birgitta Larsson undervisar i klass 4B på Köpingebro skola. Hon känner sig
upplyft av coachningen.
– Jag har blivit mer medveten om vad som är vårt uppdrag och jag tror
projektet får effekten att eleverna blir bättre på matte.
Svenska elever halkar efter i matte. Därför lyfter skolorna i Löderup,
Glemmingebro och Köpingebro ämnet och satsar på ett matteprojekt.
Skolverket har anslagit 940 000 kronor till projektet som pågår två år.
Coacherna Anne-Marie Körling och Maria Andersson är vana föreläsare,
fortbildare och bloggare i matematik. Coachning som den i Löderup, Glemminge
och Köpingebro är däremot unik.
Coachningen utgår från matteundervisningen, men handlar lika mycket om
metodik och pedagogik och får därför effekt på all undervisning.
74% är glada
6% är likgiltiga