Nya planer för sockerbruksområdet

Byggnadsantikvarien Inger Åhlin är entusiastisk när hon visar bebyggelsen runt sockerbruket. En del hus är uthyrda som bostäder, annat används av förskolor eller som kontor. Andra hus står och förfaller.

En pampig länga norr om bruket användes av industrins kamerala avdelning. Huset står obebott. Vind och regn har gått hårt åt fönster, ett träd har slagit rot i en balkong. Men enligt Inger Åhlin är huset inte i så dåligt skick att det inte går att rädda.

- Det ser värre ut än det är.

På ovanvåningen finns en vacker lägenhet.

- Den har herrum, salong, öppna spisar, serveringsgång.

Huset är byggt på 1930-talet, ritat av arkitekten Karl Eriksson som också ritat det långa hyreshuset på i Ystad på Jennygatan, mitt emot Österportgymnasiet.

Detaljerna på huset är fina. Man ser här och på exempelvis byggnaderna i sockerbruksparken, att det inte har saknats pengar. Socker gav klöver. Materialen är gedigna. På bottenplanet finns en skylt: Betinspektör.

Inne på själva sockerbruket är det bara kontorsbyggnaderna som har sparats och ett par mindre hus och garage.

I sockerbruksparken finns en rad arkitektoniska pärlor. Här finns den påkostade disponentvilan hyrs ut som bostad. Den är byggd 1915-20 och har ett brutet så kallat mansardtak.

- Här finns många fina detaljer, en fin ekdörr med slipat glas, säger Inger Åhlin.

Hon har precis börjat att göra en inventering av byggnaderna på området. Mycket är intressant och tidstypiskt, enligt byggnadantikvarien.

- Det är spännande, man kan följa framväxten av brukssamhället. Man har haft god ekonomi och byggt med kvalitet, säger hon.

I Tornvillan är det förskola och barnen är ute och leker i snön på tomten med stora bokträd.

Längs Lackmans väg ligger två funkisvillor på bvänster sida. Fasaderna är täckta av eternitplattor. Husen har en gång haft en putsad fasad, berättar Inger Åhlin. Hon tycker ändå att de med sin stil är väl representativa för sin epok. Byggnaderna har runda båtfönster och en altan som påminner om en kommandobrygga.

I fjor arbetade politiker, bybor, tjänstmän och arkitekter för att ta fram ideer för hur Köpingebros gamla bruk ska kunna bebyggas och inlemmas i samhällets övriga bebyggelsen. Resultatet presenterades i en skrift som fantasieggande visar hur det gamla sockerbruksområdet skulle kunna se ut.

Även attraktiva strandtomter med ateljéer och uthyrningsstugor längs Nybroån är med på skisserna av visionerna för Köpingebro.

Det har också talats om att man skulle arrangera en bomässa i Köpingebro 2015, som en sorts lanndsbygdsvariant av bomässan i västra hamnen i Malmö. Det ligger i tiden, få saker är så trendiga som gamla industriområden.

En bomässa diskuteras fortfarande, enligt Ystads kommuns fastighetschef Olof Hübner.

Han deltog i veckan i ett första möte för att dra upp riktlinjerna för att arbeta med en fördjupad översiktsplan för Köpingebro. Sedan måste det tas fram nya detaljplaner som gör det möjligt att bygga bostäder och integrera gammal och ny bebyggelse. Det här görs naturligtvis inte i en handvändning. Men nu har man börjat, och det är några år kvar till 2015.