”Man söker sig antingen till eller från någonting”
Få yrkesarméer är så mytomspunna som den franska främlingslegionen, som har funnits i 182 år vid det här laget.
Förr var legionen i många fall en tillflyktsort för personer med tvivelaktig bakgrund, inte sällan av kriminell art. Det blev ett sätt att fly sitt förflutna och skapa sig en ny identitet.
Möjligen finns drömmen om ett annat, eller annorlunda, liv kvar hos många av dagens rekryter, men den moderna främlingslegionen motsvarar knappast den klassiska mytbilden.
Skillnad mot förut
– Man brukar generellt säga att de som söker sig till främlingslegionen antingen söker sig till någonting eller från någonting. I det sistnämnda fallet kan det till exempel vara privata problem eller yrkesproblem. Men sedan finns det ju också de som bara söker äventyret, säger Lars Ericson Wolke (bilden), professor vid Försvarshögskolan.
En avgörande skillnad mot förr är att de som nu för tiden söker äventyret via främlingslegionen är betydligt mer insatta i vad de ger sig in på.
I slutet av 1800-talet och i början på förra seklet gick äventyret ofta ut på att få se andra delar av världen.
– I dag finns det ju betydligt lättare sätt att uppleva världen på än att gå med i främlingslegionen, säger Lars Ericson Wolke.
Ställer hårda krav
Den moderna främlingslegionen ställer hårda krav på sina rekryter, så väl fysiska och psykiska som språkliga och intelligensmässiga. De ska kunna hantera tekniskt komplicerad utrustning och är knappast vanlig ”kanonmat”. Vem som helst får inte plats.
Professionaliseringen betyder också att främlingslegionen rimligtvis inte kan behandla desertörer på samma grymma vis som förr i tiden.
– Förr straffades det väldigt hårt. Men du kan inte bete dig så längre. Det tillhör det förgångna, säger Lars Ericson Wolke.
Värnpliktseran förbi
Under 1900-talet stod Främlingslegionen ut ännu mer än i dag, eftersom det var en yrkesarmé bland många värnpliktsarméer. Nu är den stora värnplikts-eran förbi.
Även Sverige har en yrkesarmé. Den avgörande skillnaden är att Främlingslegionen är en fransk armé bestående av personer som inte är fransmän.
– Poängen är att det är färdigutbildade militära förband som kan sättas in var som helst och att det inte är fransmän som drabbas vid förluster. Då blir det ingen inhemsk opinion mot insatserna, säger Lars Ericson Wolke.
Han understryker att en sådan organisation får räkna med att det sker plötsliga avhopp.
– I formell mening är de ju desertörer. Men samtidigt inser man nog att man får fler sådana vid den här sortens rekrytering, säger Lars Ericson Wolke.
