Marcus bilder av Ystad lever än
Färgstarke fotografen Samuel Moses Marcus är den som efterlämnat den största bilddokumentationen över Ystads 1800-tal.
Trots att hans glasplåtar sedan långt tillbaka gått förlorade finns en riklig bildsamling fortfarande bevarad. Förutom i Fornminnesföreningens fotoarkiv så finns hans bilder på restauranger och i affärslokaler i Ystad. Även i hemmen plockas hans bilder fram som "gamla vykort".
Samuel Moses Marcus villa på Bangatan inrymde både bostad och ateljé. Den var belägen där Supgränd mynnar ut mot Österleden och kom i folkmun att kallas "Villa Marcus". Samuel Moses Marcus utmärkte sig genom sin personliga utstrålning.
Han var på sin tid ett udda ögonfång i stadens gatubild. Iklädd buskig preussaremustasch sågs han ofta stolt och rakryggad konversera med stadens medborgare. Han talade en tysk-jiddisch brytning vilket för många Ystadsbor upplevdes som exotisk.
År 1865 var ett händelserikt år för den då 24 årige Samuel Moses Marcus. Förutom att han den 22 maj övertog Heinrich Ohms fotografiska verksamhet i Ystad så gifte han sig med Örebro flickan Demiselle Emma Josefin Andersson.
Under detta år kunde han också på nära håll följa det gigantiska bygget av Ystads största fyrtorn. Arbetet skedde på järnvägsområdet snett mitt emot Samuel Moses Marcus ateljé, knappt ett ögonkast från hans bostad.
Han följde händelseförloppet ända fram till året därpå då fyren fick flyttas för att ge plats åt järnvägsstationens bangård.
Med fyren stagad och uppallad på lavett tog Samuel Moses Marcus och dokumenterade den historiska händelsen på en kollodiumplåt.
Han var imponerad. "Ett ingenjörskonstens storverk", enigt honom själv. Orden står skrivna med tusch på originalbildens baksida. Men inte minst når händelsen ända fram till det tidsdokument från 1866 som ger bilden sin sällsynt höga dignitet.
Vid den här tiden användes kollodium för att preparera glasplåtarna ljuskänsliga. Detta krävde såväl precision som noggrannhet av den enskilde fotografen. Den sirapsklibbiga vätskan av silversalter blandat med bomullskrut och eter hälldes i ett jämt skikt över hela glasskivan. Substansen fick inte stelna före exponering. Därmed hade Samuel Moses Marcus en klar fördel av att hans ateljé låg så nära händelsernas centrum. Inte förrän vid slutet av seklet blev det möjligt för fotograferna att köpa färdigt preparerade torrplåtar i handeln.
Bilden då fyren flyttas är bara ett av de tidsdokument som vi i dag betraktar som reportagebilder tagna av Samuel Moses Marcus så tidigt som på 1860-talet.
Hästmarknad på Packaretorget, kloakgrävare på Bangatan, utgrävningarna i hamnen 1867 är bara ett axplock på vardagshändelser dokumenterade av Marcus från det 18:e seklets Ystad.
Samuel Moses Marcus var inte enbart sin tids reportagefotograf. Han anlitades också som porträtt och gruppfotograf åt sällskap och ordnar. Detta var för fotograferna en lönande verksamhet där många aktörer betalade för en och samma bild.
Som porträttfotograf besöktes hans ateljé av en rad prominenta personligheter. När August Strindberg under sin senare del av sin beryktade Inferno-kris besökte Ystad 1896 gjorde han ett besök i Marcus ateljé. Bilden blev en av de bästa porträttbilder av Strindberg som någonsin togs. Nästan hundra år senare, år 1995, valdes den till Strindbergmuseets katalogomslag till de utländska översättningarna "Swedish portraits, August Strindberg" av Björn Meidal. När konstnär Oscar Mathiesen 1906 fullbordat sitt berömda kollossalmåleri "Skånska dragoner rida till bad" lät även han porträttera sig hos "Fotografen med den väldiga mustaschen".
Samuel Moses Marcus avled 1920 men efterträddes redan 1913 av fotograf J.A Kindbom. Kindblom flyttade in under firmanamnet "J.A Kindblom, S.M Marcus eftertr." Huset revs 1948 och ersattes av Shell bensinstation, och i dag ligger Länsförsäkringar på samma plats.
Den plats som påminner den tid då det fans få fotografer i Ystad och då kameran inte var varje mans egendom. "Samuel Moses Marcus plats".
Hans Permbo
Musiefotograf på Ystads konstmuseum
