Nu går flyttlasset

Ystad Artikeln publicerades

I hela sitt liv har Bertil Mulla Pettersson bott i Revhusen. Nu flyttar han därifrån. "Det känns vemodigt, men här kan man inte bo längre", säger han.

Egentligen är det inte riktigt sant att Mulla flyttar.

–Jag tömmer vinden på grejer. De ska lagras i ett förråd i hamnen.

Mulla är född och uppvuxen i Revhusen. Två av hans barndomshem är sedan tidigare rivna. Där det senaste låg finns sedan länge en gräsmatta. Huset på Södra Revhusvägen hyr han sedan nio år tillbaka. Tidigare hyrde han grannhuset.

Det revs för någon månad sedan.

– Jag har hunnit samla på mig en hel del grejer. På vinden har jag dessutom sparat mors grejer, berättar Bertil Mulla Pettersson.

Han tycker det känns lite vemodigt att behöva lämna Revhusen.

– Men sedan Pelletsfabriken kom hit kan man inte bo här längre. När det blåser yr sågspånen och jag måste ha munskydd när jag går ut. Mulla hoppas på en lägenhet på Göken.

– Jag blir inte yngre, säger Mulla, 68 år. Han är höftopererad, har dåligt hjärta och hoppas att ha klart med en lägenhet i mitten av januari.

Om någon vecka påbörjar Svevia rivningen av husen i Revhusen. Till årsskiftet ska allt vara klart.

– Det är Revhusbornas önskan att allt ska rivas snabbt, säger myndighetsnämndens ordförande Bertil Borgström (M). I nämnden beviljade vi rivningslov i somras.

Men Mulla är skeptisk.

– Man har sålt för billigt. Jag skulle gjort som Åke Andersson och vägrat sälja och flytta. Åke Andersson är den enda av husägarna som inte nått någon uppgörelse med kommunen. Hans del av parhuset på Norra Revhusvägen är nymålat och i fönstret lyser en adventsljusstake.

– Givetvis river vi inte det huset förrän han har flyttat, säger fastighetschef Olof Hübner. Men når vi ingen uppgörelse, återstår bara expropriering.

Mulla låser in hunden Mulle i det lilla uthuset och går in i huset för att hjälpa till att bära ut kartongerna, som han staplat i matrummet och på vinden.

– Nu är det slut om inte ett mirakel inträffar och det gör det så sällan nuförtiden.