Operatör nekade till brott vid larmsamtal från Ystad

Malmö Artikeln publicerades
Lennart Ekstrand, till höger, dömdes för mord på sin hustru. Han sköt henne i nacken i parets bostad, en gård utanför Ingelstorp. Påföljden blev efter ett överklagande 16 års fängelse. Till vänster mannens försvarare advokat Carl-Owe Olsson.
Foto: Mark Hanlon
Lennart Ekstrand, till höger, dömdes för mord på sin hustru. Han sköt henne i nacken i parets bostad, en gård utanför Ingelstorp. Påföljden blev efter ett överklagande 16 års fängelse. Till vänster mannens försvarare advokat Carl-Owe Olsson.

När en anhörig ringde polisen och vädjade om hjälp till den hotade kvinna som en timme senare mördades uppfattade larmoperatören inte att det handlade om ett pågående brott. Hon nekade till anklagelsen om tjänstefel när rättegången startade på tisdagen

– Jag har inte åsidosatt mina arbetsuppgifter på något sätt, sa larmoperatören.

Kvinnan står åtalad misstänkt för två fall av tjänstefel efter samtal från Ystad under 2016. Hon upprättade varken händelserapporter eller kontaktade polisbefälet i centralen i samband med samtalen. Hon kopplade inte heller någon av dem vidare för att göra en polisanmälan.

Läs mer: Polis utreder anhörigas nödrop

Kvinnan är civilanställd på polisen och arbetade 2016 på regionledningscentralen och där hon tog emot 112-samtal.

Den 11 augusti klockan 16.56 fick kvinnan samtalet från svågern till den 76-åriga kvinnan, som ringde efter det att kvinnan kontaktat sin syster – hans fru. Svågern vädjade om hjälp, men uppmanades att be kvinnan ringa själv. En dryg timme senare sköts kvinnan ihjäl med ett skott i nacken av sin make.

Larmoperatören stod vid rättegången fast vid bedömningen att det varken behövdes skrivas någon händelserapport eller prata med befälet på ledningscentralen efter samtalet med svågern

– Jag uppfattade uppringarens röst som lättsam. Han skrattade vid vissa tillfällen. Jag upplevde att han var lätt att komma överens med. Han tog till sig informationen, accepterade den och samtalet slutar med att han tackar. Det råder ingen som helst tveksamhet om att vi är överens, sa operatören.

– Under samtalet framgår det att han är tveksam till informationen som han fått i tredje hand. Han säger att han inte hört det med sina egna öron. Vidare säger han också ”om det nu är sant”. Den informationen har så klart en viss betydelse i bedömningen som jag gjorde

Gården spärrades av efter mordet. Vid rättegången i berättade offrets svåger om samtalet han ringde till polisen: ”Jag blev helt förtvivlad över att jag fick svaret att hon måste ringa själv. Jag ringde henne och sa att sa att hon måste lova att ringa polisen. Det lovade hon. Det var det sista jag hörde”, sa han.
Foto: Sprisse Nilsson
Gården spärrades av efter mordet. Vid rättegången i berättade offrets svåger om samtalet han ringde till polisen: ”Jag blev helt förtvivlad över att jag fick svaret att hon måste ringa själv. Jag ringde henne och sa att sa att hon måste lova att ringa polisen. Det lovade hon. Det var det sista jag hörde”, sa han.

Den åtalade kvinnan uppfattade det som att hon hjälpte svågern genom att be honom uppmana kvinnan att göra en egen anmälan.

– Jag nekar inte uppringaren hjälp. Jag nekar inte svägerskan hjälp. Jag anser att det bästa och det som är mest rätt att agera efter utifrån informationen jag får från honom är om hon ringer och gör en anmälan. Informationen han hade var alldeles för lite. Om hon gör en anmälan så är det till fördel för henne. Det låg en god tanke bakom det. Jag ville ge båda uppringaren och svägerskan hjälp, en service. Hjälp och service ger man inte enbart genom att upprätta en anmälan eller skicka en radiobil.

Chefsåklagare Lena Kastlund frågade varför hon inte kopplade samtalet vidare inom polisen så att svågern åtminstone kunde göra en anmälan

– Han hade för lite information, svarade kvinnan.

Hon pekade på att det var en timme och 21 minuter efter samtalet som kvinnan mördades.

– Det är så pass lång tid mellan att jag bedömer det som två helt olika ärenden, två separata ärenden. Jag kan enbart utgå ifrån informationen jag får från honom.

Åklagaren ställde frågor om svågerns information att mannen hotade att bränna ner huset och sagt att om hon (kvinnan) gör något är det sista det sista hon gör.

– Jag uppfattar att han säger att han skriker på henne, att han är full och att hon gråter, svarade operatören.

– Jag gör en helhetsbedömning. Jag bedömer det inte som ett pågående brott.

Läs mer: ”Du hör väl för fan vad jag säger”

Den 24 november samma år ringde en Ystadsbo från Stockholm och berättade om att hans sambo kontaktat honom om ett pågående inbrott. Även här hävdade kvinnan att det var rätt att inte skriva en händelserapport.

– Informationen han lämnar om att de befinner sig utanför behöver inte tyda på att en brottslig handling pågår. Det kan vara att någon vill ta sig in i syfte att fråga om en adress. Det kan vara en försäljare, sa operatören.

Efter det att mannen höjt rösten avslutas samtalet genom att operatören lägger på luren i örat på honom. Ett par minuter senare fick mannen kontakt med en operatör som gjorde en annan bedömning och skrev en händelserapport.

Den åtalade kvinnan hävdade att hon följt de regler och den praxis som gällde när hon arbetade vid ledningscentralen. Kvinnan berättade också om stress, övertid och många tuffa samtal om tragiska händelser under ett arbetspass som kan påverka bedömningen.

– Arbetsplatsen är underbemannad. Dels är där hög sjukfrånvaro, dels är där mycket övertid, sa kvinnans försvarare advokat Mikael Sundman.

Han visade också att samtalen till centralen är fler än händelserapporterna.

– Vår inställning är att det inte upprättas händelserapporter på alla samtal. Sådan är verkligheten.

När det gällde samtalet från gården utanför Ingelstorp hävdade försvaret att den mördade kvinnan hade haft god tid på sig att själv kontakta polisen.

Avspärrningarna runt gården utanför Ingelstorp togs bort när den slutliga domen fallit mot Lennart Ekstrand för mordet.
Foto: Per Nilsson
Avspärrningarna runt gården utanför Ingelstorp togs bort när den slutliga domen fallit mot Lennart Ekstrand för mordet.

Det var när Ystads Allehanda begärde att få läsa händelserapporten från svågerns samtal före mordet på gården utanför Ingelstorp för att se vilka beslut polisen fattat som det avslöjades det sig att rapporten inte fanns. Det hade aldrig upprättats någon.