Stort intresse för Ystads sätt att arbeta med unga
Det ligger i tiden i kommuner och vården att samarbeta mer för att undvika organisatoriska mellanrum där barn och unga riskerar att falla mellan stolarna.
Ystads kommun har i ett par års tid tittat på en modell som man använder i Skottland. I våras var 23 personer från kommunen, region Skåne och polisen i Skottland för att lära mer. Studieresan ingick i arbetet med den förstudie som nu är klar och som presenterades för en stor publik på måndagen.
– Vi är här för att se hur man gör i Ystad. I Eslöv arbetar vi med att införa ett liknande system. Modellen har vi hämtat i Manchester och den skiljer sig lite från den skotska. Men syftet är ju det samma och det är intressant att höra hur man gjort i Ystad, säger Jörgen Larsson, avdelningschef för barn och utbildning i Eslövs kommun.
Han och övriga åhörare fick ta del av Ystads modell som man valt att kalla Hela barnet hela dagen.
En kartläggning som bland annat bestått av intervjuer med tjänstepersoner, men också barn och unga visar att modellen behövs.
– Inom kommunen finns brister i samsynen och samverkan i arbetet med barnens behov, säger Carolina Palm, folkhälsostrateg i Ystads kommun.
Kartläggningen visar också att kommunens olika instanser inte är överens om vilka barn man samarbetar kring, men också att barn och unga inte alls tycker att de får hjälp i tid, trots att de bett om den. Men också att den är bra när den väl kommer.
I den modell som Ystad valt att arbeta efter ska alla föräldrar ha en kontaktperson för sitt barn. Den ska garantera att det bara blir en väg in i systemet, oavsett om barnet behöver hjälp från skolan, socialtjänsten eller vården.
Alla verksamheter som arbetar med barn och unga måste man även ha ett gemensamt språk så att uttryck och begrepp tolkas lika över allt.
– Ordet trygghet är ett exempel. Det tolkas helt olika inom skolan och av polisen, säger Dennis Hjelmström, skolchef i Ystads kommun.
– I 15-20 år har vi pratat om vikten av att inte arbeta i stuprör, utan att samverka. Nu är det dags för verkstad, säger Mattias Gunnarsson, verksamhetschef individ och familj i Ystads kommun.
Men trots en stor vilja att samverka finns hinder mot metoden. Vid sidan av svårigheten att få olika verksamheter och yrkespersoner att ändra sina väl invanda arbetsmetoder och sitt sätt att tänka, finns lagstiftningen.
Alla verksamheter har sina sekretessregler.
– Dessa kan man kringgå om föräldrarna ger sitt samtycke. Därutöver kommer det att krävas nya sätt att arbeta med exempelvis skolvägrare, säger Josefin Hallgren, socialtjänsten i Ystads kommun.
Nu ska Ystads kommun ta nästa steg i arbetet med sin nya arbetsmetod. Det kommer man att göra i mindre pilotprojekt.
