Traktormuseum får livet att rulla

Ystad Artikeln publicerades
Foto:
Foto:
Foto:
Foto:
Foto:
Foto:
Foto:
Foto:
Foto:
Foto:

I 69 år har Tor Lasson älskat traktorer. Med en samling på 35 maskiner öppnar han till sommaren ett museum på Traktorängen i Sandskogen.– När man tycker att livet är för jäkligt kan man gå ut och leka med sina traktorer. Så blir man glad igen!

I den gamla hallen i Sandskogen står Tor Lassons älsklingar uppradade. Några skinande blanka – andra fulla av rost.

– Jag har 35 traktorer här, resten är på långvården.

En traktor i månaden räknar han med att utöka samlingen i Sandskogen med. För att alla "gamlingar" ska få plats tvingas Tor Lasson att bygga ännu en hall.

– Det var en cirkus här tidigare och hustrun påstår att det fortfarande går kvar en kamel här. Fast jag vet inte om det är sant, säger Tor Lasson med ett skratt.

Samla på traktorer har han gjort i hela sitt liv, även om de var mindre till storleken under de första åren.

– Jag är en riktig bonnläpp och min far hade traktorer. Men i början var det inget allvar med samlandet. Det har det blivit med tiden.

Under sina arbetsresor till Tjeckien passade han på att fynda och sakta med säkert förvandlades "gammalt mög" till rariteter.

– Under resorna har man hittat dyrgripar, lite udda traktorer som jag släpat hem en efter en.

Enligt Tor Lasson är den största skillnaden mellan en gammal och en ny traktor plast och elektronik. Det säljs färre nya traktorer i dag än på 60-talet men de har mycket större effekt och är kraftfullare.

– Ovanliga traktorer har bättre värdeutveckling än aktier. Som till exempel GMW:n, den gick på en på auktion för något år sedan för 130 000 kronor. Det är mycket pengar för en gammal skrothög.

Även om traktorerna ligger Tor Lasson varmt om hjärtat har han insett att man inte kan spara på allt.

Drömmen är att ha 35-40 traktorer som är riktigt unika.

– Jadå, jag har sålt undan en del dubeletter även om min fru knappt tror det.

Även hustrun Britt-Marie är med på ett hörn i traktorhallen. Längt fram i verkstaden har hon fått en egen hörna att sitta och göra skulpturer. Ofta med traktormotiv.

– Det första man gör på en gammal traktor är att byta olja och starta upp den. Sedan får man börja samla reservdelar, det kan ta flera år innan man kan få dem kompletta.

Som att samla frimärken ungefär fast en aning mer skrymmande.

– Man kan inte bara sitta i parken och mata duvorna, då går man rätt fort under. Grejen är att man ska ha något att göra. Annars blir man bara sjuk och eländig.

Tor Lasson är inte så ensam som man skulle kunna tro om sin hobby. I Veteranmaskinklubben Syd finns det gott om nördar med tycke för teknik.

– Vi är alla andra eller tredje generationens torparungar och en del är rent galna på att samla. Många pensionärer tycker att det är kul att köpa en sådan traktor som till exempel morbror Kurt hade. Fast de flesta i klubben har bara två-tre traktorer, då har de valt ut dem som de har en relation till.

I drygt ett år har Tor och Britt-Marie Lasson hållit till på Traktorängen i Sandskogen. Nu ser de fram emot att visa upp Tors livsverk på traktormuseet som ska öppna i början på juli.

– Det roligaste med samlandet är att hitta en riktigt unik jäkel och få igång den. När traktor startar första gången, det är häftig och alldeles speciell känsla, säger Tor Lasson.