Vindsnabba hundar fick stilpoäng

Ystad Artikeln publicerades

Eliten av svenska vallhundar tävlade i helgen i Kåseberga i kvalet till de svenska mästerskapen. Att ha vallhund är en hel livsstil.– Först skaffar man hund. Sen behöver man några får och till slut köper man en hel gård, säger Mikael Larsson som bor norr om Göteborg.

Han har precis tävlat med sin hund Janni. Det gick inte så bra. Det sista tävlingsmomentet, att skilja ut en tacka från de andra, avbröt domaren Birger Svensson eftersom Mikael Larsson försökt för många gånger utan att lyckas.

– Jag har hållit på med det här i 30 år. Jag vill vinna, men det gör jag sällan, säger Mikael Larsson med glimten i ögat.

Hans hund Jannis tunga hänger som en trasmatta ur munnen. Han är helt slut efter den intensiva tävlingen.

Olika moment

Tävlingen består av olika moment. Hunden ska springa och hämta fåren högst uppe på backen, kanske hundra meter iväg.

Sedan ska djuren drivas ner genom en grind och runt en buske. Därefter ska två djur skiljas från flocken innan alla djuren samlas igen och drivs vidare genom en ny grind. Slutligen ska ett djur skiljas bort och sedan ska hela flocken får samlas i en liten inhägnad.

Det är inte alldeles enkelt. Flera tävlande tvingas försöka om och om igen innan de lyckas. Hundarna är ivriga, lyder kommandon via visselpipa, men ju längre bort de springer, desto svårare är det att kontrollera dem.

– Det är inte avgörande hur snabbt det går. Det viktiga är hur banan följs, säger enväldige domaren Birger Svensson som poängsätter de olika momenten.

Djuren får inte heller bli stressade, utan vallningen ska ske så lugnt som möjligt. Tidsgränsen är tolv minuter.

Fastnat för vallning

Tomas Westman är en av arrangörerna. Han har sysslat med hundar på olika vis men har fastnat för vallning.

– Det här är hundsportens formel 1. Det finns inget svårare.

Marie Ekdahl från Laholm tränar egentligen varje dag med sin hund Yes. Hon har mjölkkor hemma i Halland och Yes springer efter djuren när det är dags för mjölkning.

Och fåren då? De springer kors och tvärs och är allt annat än väldresserade. Egentligen är de kanske livrädda.

– Vallhundarna är framavlade från vargar. Fåren tror att hundarna är vargar, säger Johanna Johansson, en av arrangörerna.