Annons

Kerstin Davidson: EU kan stjälpa skogsnäringen och SR hejar på

Klotet i P1 framställer Sverige som ett land som skövlar naturskogar och är ovilligt att skydda skog.
Kerstin DavidsonSkicka e-post
Gästkrönika • Publicerad 20 maj 2023
Kerstin Davidson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Ystads Allehanda politiska etikett är liberal.
”Kampen om skogen” sänds nu i P1.
”Kampen om skogen” sänds nu i P1.Foto: Jessica Gow/TT

Klotet i P1 har i några program skildrat det man kallar ”Kampen om skogen”. Och visst pågår sedan flera år tillbaka en strid kring brukandet av skogen.

På ena sidan står miljöorganisationer som vill skydda allt mer skog till fördel för biologisk mångfald. På andra sidan står skogsnäringen och nu också regeringen, som hävdar att skog måste brukas för att vi ska ersätta fossila material i allt från hus till förpackningar, samt att det är den växande skogen, inte gammelskogen, som är mest effektiv som kolsänka.

Annons

Miljörörelsen anser i stället att hyggen avger koldioxid i decennier, därför är det bättre för klimatet att låta skogen stå. Det är en sanning med modifikation. Efter stormen Gudrun, som 2005 fällde stora arealer skog, larmades om en ”kolbomb”. Men när forskare mätte kolavgivning och kolupptag på hyggena visade det sig att efter åtta år började ungskog och annan växtlighet åter binda kol.

De senaste åren har även EU lagt sig i skogspolitiken, vilket Klotets ”Kampen om skogen” berättar om. Från EU-kommissionen har ett förslag till förordning om naturrestaurering lagts fram, frågan bereds nu och beslut väntas i juni.

Enligt kommissionens förslag ska 2,5 miljoner hektar skog i Sverige återskapas till naturskog. Det handlar i runda tal om en yta motsvarande Skåne, Blekinge och Halland tillsammans. Därtill ska 900 000 hektar skogar av naturtyp skyddas, vilket motsvarar nästan hela Östergötlands yta.

När Klotet i P1 berättar om EU:s förordning om naturrestaurering glömmer man en avgörande sak. Det är nämligen en svensk myndighet som är ansvarig för att konsekvenserna av förordningen hotar att bli så ödesdigra för svensk skogsnäring.

Underlaget är de rapporter om läget för natur och biologisk mångfald som medlemsländerna vart sjätte år skickar in till EU. Bedömningarna ska göras utifrån ett referensår. De flesta länder har utgått från 1990-talet, eller det år de blev medlemmar i EU. Sverige - Naturvårdsverket - har gjort annorlunda. Verket har valt en tänkt förindustriell tid att jämföra med. Det har försatt Sverige i strykklass.

Men Sveriges avvikande sätt att rapportera var något som Klotet underlät att nämna. Det gör att programmet framställer Sverige som ett land som skövlar naturskogar och är ovilligt att skydda skog. Per Bolund (MP) intervjuas och med sedvanlig brist på nyanser pekar han ut situationen för skogen som ”fullständigt akut”.

Men trots allt är en dryg fjärdedel - 26 procent - av skogen i Sverige skyddad, i allt från nationalparker och reservat till skogsägares frivilliga avsättningar.

Klotets första program i serien bär underrubriken ”EU-reglerna som kan rädda svenska gammelskogar” och mycket plats ges åt miljöorganisationer som kritiserar svensk skogspolitik.

En annan sida av myntet är att EU-förslaget kan stjälpa stora delar av landsbygdens näringar och slå mot landets ekonomi. Den frågan ges mindre utrymme i Klotet.

Annons
Annons
Annons
Annons